Idag har vi varit till både världens bästa Ann och världens bästa Lotta 
Återbesöket hos Ann visade att Ivar mår *bra* & hon kunde inte se att han reagerade negativt på något sätt vid genomgången. HÄRLIGT !!! Min *känsla* är oxå superbra när det gäller honom nu så då är det nog så.
Vi ska naturligtvis fortsätta med våra styrketräningsövningar + fortsatt förbud för “hatthyllehoppningen”. Jag tror ju att det här problemet som han råkade ut för beror helt och hållet på “hatthyllehoppningen”, vet inte om jag har beskrivit den här hopptypen som Ivar ägnat sig åt i 6 års tid?! Tänk er IKEAS tester med hjälp av “lådroboten”, där en kökslåda öppnas och stängs oavbrutet under lång tid. Ivar har i alla år och säkert minst 30 min vareviga dag stått på bakbenen och hoppat upp för att se på översta hyllan i hallen (där bitstockar och bitkuddar ligger). Hyllan är ca 2 m upp så belastningen på hans ben/höfter/rygg blir ju enorm mtp alla hundratusentals hopp 
Jag fattar inte att jag tillåtit det i alla år, jag har nog tyckt att det varit lite *skönt* att han ägnat sig åt något annat än mami en stund 
Nåväl nu är det slut med det iaf, ja det har han inte fått gjort sen i januari när jag först var till vetten med honom. Jag ska åka till Ann var 3-4 vecka framöver oxå för genomgång, så jag snabbt får veta ifall han blir sämre igen.
Sen var vi på simning och vibbning hos Lotta, hur härligt som helst som vanligt. Hundarna blir helt galna när vi ska dit, när vi svänger in på grusvägen börjar Ivar gnälla och Agnes SKRIKER 
Jag fattar inte vilka LJUD den hunden kan framkalla.
När de simmat och vibbat klart fick de vänta i blen en stund så hjälpte jag till att simma ledarhunden Max (på bilden), en urhärlig labrador med glimten i ögat. Jätteduktig att jobba enligt ägaren men en hund som hittar på mycket tok och har humor, en sån hund som nog alla *faller* för tror jag 
Ivar är en sån där underbar hund som aldrig förstört något hemma, han är nog ovanlig för att vara malle tror jag. Har aldrig haft honom i bur och han har aldrig haft sönder en pryl hemma. Iofs var han med mig dygnet runt tills han var ca 9 månader då jag lämnade honom hemma första gången, så han hade nog en bra grundtrygghet. Däremot *tränade* jag inte att lämna honom successivt utan första gången blev det ca 4 timmar & då hade han rivit ner alla jackor i hallen. Men sen har han aldrig gjort något *bus* överhuvudtaget när han varit hemma.
När han sitter i bilen och väntar på sin tur dock när det gäller hundträning är han en j-vla idiothund verkligen. Han har bitit sönder otaliga biamadrasser (så nu har han ingen madrass att ligga på), antalet fällar han haft sönder har jag tappat räkningen på (nu får han ha sina trasiga fällar ett tag annars blir jag ruinerad), han har haft sönder hela baksidan på baksätet (jag har ett nytt baksäte ligger som ska monteras när jag säljer bilen), han har tuggat sönder 2 back-on-track-täcken som han haft på sig i bilen. Om han sitter i bilen annars, inte i samband med hundträning alltså, så är det aldrig några problem och han biter aldrig sönder något. MEN idag när han fick sitta i bilen vid simmet så har han *tuggat* på det alldeles nya back-on-track-täcket
Tror inte det var sönder dock som tur var, men jag blir j-vligt less på honom pga det här. Man kan väl inte ha munkorg på hunden när man lämnar den i bilen, men det verkar vara enda sättet
