http://www.youtube-nocookie.com/embed/czatliFN_GA
Det har varit ganska tungt idag, är fortfarande chockad av filmen med den misshandlade mallen i inlägget nedan och kan inte sluta tänka på det. Är jätteledsen verkligen när jag tänker på hur den stackars hunden (och andra) har det
Tur att jag har mina egna underbara dogz som sprider glädje var och en på sitt vis. Agnes kan jag skratta ihjäl mig åt som idag när vi tränade lite med klickern, maken till *snabb* hund får man leta länge efter! Hon hinner typ 3-4 beteenden i sekunden så det gäller att ha klart för sig *vad* man ska klicka Idag var det stadga i sitt som skulle klickas & det var ju stört omöjligt mtp att hon bjuder så många beteenden per sekund så jag *hjälpte* henne genom att väldigt tyst och väldigt långsamt säga “bra sitt” för att hon skulle bli kvar i sitten och inte lägga sig, springa runt en köksstol i båda varven samt göra *åttan* runt mina ben – allt det här hinner hon göra på ca 1-2 sekunder Hon är helt galet underbar den lilla hunden och det går inte att vara annat än glad när man tränar med henne!!
Stackars underbara understimulerade Ivar sprider oxå en otrolig glädje i sina försök att få igång mig, när jag satt och jobbade så hade jag till slut ett helt berg med leksaker runt mig. Om jag ignorerar honom när han kommer med nån grej så hämtar han en ny bara i förhoppning om att jag vill leka med den Som tur är så får han gå *gamla* spår så han får ett långt spår varje dag nu, låter det ligga minst 5 timmar för då går han ganska lugnt! Han är ju inte halt längre men han håller emot när jag gör stretchövningarna med honom så han känner av benet vid den belastningen iaf. Sjukgymnastiken på bollen gör han dock lika glatt och intensivt som vanligt
Jözta är oxå en riktig glädjespridare på sitt sätt, ibland sliter jag mitt hår och ibland så gapskrattar jag åt honom I går söndag fick vi till några riktigt bra övningar där han helt och hållet själv listade ut vad han skulle göra, man riktigt hörde hur hans hjärna jobbade – tokbra det han listar ut själv kommer *fastna* riktigt bra tror jag. Och med kunskapen kommer oxå farten hoppas jag
Igår för allra första gången så lekte Ivar och Jözta oxå, f-n vad bra!! En förutsättning för att de ska ha en bra relation är att de leker med varandra det är min absoluta övertygelse. För att få en fungerande flock måste det finnas: gemensamma vandringar varje dag, lek mellan individerna varje dag och en fungerande kommunikation. Nu är vi nästan där när det gäller pojkarna, saknas lite *fungerande* kommunikation kan jag tycka, när Jözta går igång med sitt värsta gap- och kampbeteende vet inte Ivar riktigt vad han ska göra. Det han *inte* borde göra, enligt min erfarenhet av hur det funkar med hundar, är att svara med samma energinivå – tyvärr så gör han det Han borde göra som Pippen hade gjort, nämligen hållt fast holländarhuliganen tills han slappnar av och blir lugn i kroppen. Det tror jag *ger* mer än att hålla på och käfta tillbaka
Du gör klokt i att skippa filmen Eva, så slipper du ha det på näthinnan.Ja, det är nog så att Ivars och Jöztas temperament inte matchar så bra alla gånger kram
Så klok du är!
FIlmen törs jag inte titta på då kommer jag inte att sova på en månad men jag kan ju tänka mig vad som sker tyvärr.
Tänker på Ivar och Jözta det är väl som med oss människor Det är en fråga om temperament:)
Kram Eva I