Fortsatt oroligt läge med Jözta. Han är precis lika halt idag oxå. Var ju till Ann igår och hon kan ju inte säga vad det är, men inte helt otroligt att han skadat senor på insidan av bogen eftersom han inte vill använda benet
Återbesök hos veterinär på måndag, är det ingen förbättring tills dess kommer jag åka till Strömsholm med honom för röntgen av mjukdelar (skelettröntgen visade ju inget fel), för så här kan han inte ha det. Stackars hund, nu har jag ju honom antingen kopplad och 10cm från mig hela tiden, eller instängd i en kompostgallerhage runt en biabädd. Går ut och rastar honom 4 gågner/dygn och går då ca 3-500m med honom i slowmotion.
Det jag ska göra med honom fram tills återbesöket hos Erik är att kyla bogen, fick med mig ett jättebra kylpack som jag förvarar i frysen och tar fram och använder. Det är mjukt och formbart trots att det kommer direkt från frysen. Sen ska jag göra en övning där jag *hjälper* Jözta att belasta vänsterbenet väldigt korta stunder.
Jag försöker tänka positivt men tankarna skenar ju såklart. Tänk om det inte går att fixa? Om han inte kan komma tillbaka till ett fullgott bruksliv så finns det ju bara ett alternativ. Man har ingen rätt att döma en hund, iaf inte den här typen av hund, till ett liv i koppel. Aldrig i livet!! Tävlingar skiter jag fulltständigt i men han ska kunna springa lös, kunna leta grejer och spåra – söket kan vi såklart strunta i – han måste få arbeta med sin nos flera gånger i veckan allt annat är grovt djurplågeri.
Nu är det *bara* 3 dagar kvar tills vi ska tillbaka för att se hur vi går vidare med det här. Jag har väl aldrig någonsin önskat att helgen ska gå *fort* nångång men just nu vill jag bara att det vore måndag.
