Spår på längden och bredden nu för tiden
Igår hade vi sån tur och fick en helt, för Jözta, okänd spårläggare. 1000m och 8 pinnar och han tog allt! Kollade tiden oxå för en gångs skull och trots vår vanliga lekstund vid pinnarna så höll vi oss på rätt sida marginalen
Lika snabbt som spårandet av *färska* spår och krypet utvecklas åt rätt håll, så backar apporteringen. SUCK! Jözta saknar ju i princip alla sina premolarer vilket gör att jag inte kan ställa så höga krav på *hur* han ska ha apporten i munnen.
Det fattar jag ju att det kanske inte är så bekvämt att ha apporten mot gommen/tandköttet. Jag märker att han föredrar att hålla apporten med molarerna och självklart måste han få göra det, jag vill ju inte att han ska förknippa momentet med obehag iom att apporten gnager mot gommen/tandköttet. MEN han kan såklart inte *gripa* med molarerna så det innebär ju att det blir ett kraftigt *omtag* när han kastar bak apporten direkt efter gripandet – och det här stör mig nåt fruktansvärd trots att jag redan har bestämt mig för att det är OK! För att rädda 7an på detta moment så måste restan vara *perfekt* och det kan det ju vara med lite tur