OMG flera veckor sen jag skrev här. Det händer så mycket nu, sånt som jag inte skriver om här. Händer ju mycket i hundlivet oxå men det blir inte av att skriva om det heller just nu. Hoppas inspirationen att skriva om hunderiet kommer tillbaka snart 
Jag är ju en riktig hönsmamma till hundägare, på gott och ont gissar jag. Minsta lilla avvikelse hos mina hundar så åker jag till veterinär med dom. Tusentals är de kronor jag genom åren betalat i veterinärkostnader. Det gäller inte heller endast mina hundar utan det var lika med min katt som jag hade i England + hönsen som jag hade förut. Många höjda ögonbryn när jag satt i väntrummet med nån av hönorna eller tupparna 
Jag känner lite som så att jag har ju tagit på mig ansvaret för djuren och då är det min skyldighet att se till att dom har det bra och att de inte *lider*. Själv går jag endast till läkare när jag har så ont av någonting så att jag helt enkelt funderar på att ta livet av mig, i annat fall går jag aldrig till läkare. T ex har jag ont i vänster höft och knä sen hundarna drog omkull mig för någon vecka sen. Har grymt svårt att sova pga värken, men att besöka en läkare för det gör jag bara inte. Skillnad med mina djur som sagt var 
Jag har psoriasis, för det mesta latent men 2 gånger har det *brutit* ut, bägge gångerna pga att jag utsatts för extrem stress (skola/jobb). Jag har aldrig sökt läkare för det eftersom jag vet att när jag ändrar min livssituation och tar bort stressen så försvinner det igen. Lite gnager det i mig att jag får/har psoriasisatrit för det vill jag absolut inte ha!!
Jözta har haltat 3 gånger, första gången var i mars då han haltade några steg när han hoppade ur bilen. 2a gången var när han hade rusat runt och lekt med Agnes medans jag klippte gräs då haltade han några steg, 3e gången var på klubben efter att han hade haft en vilopaus på plan så haltade han några steg. Han har naturligtvis varit hos veterinär + sjukgymnast varje gång, men inga fel har hittats. Så vi remitterades till Falun och där har vi varit idag.
Ortopeden gjorde en grundlig genomgång av hela fronten på Jözta. Jisses, jag hade ingen aning om att man kunde bända runt så där mycket med en hund 
Jözta är ju verkligen världens snällaste och tålmodigaste hund som finns, han bara fann sig i alla vridningar och dragningar i ben med sin snälla blick och fantastiska coolhet Vetten tyckte att Jözta var en synnerlig välmusklad och stark kille i jättefin form, och han var helt jämnt musklad så det har inte hunnit bli något tappande av muskler pga att han avlastat. Han fick fram en pytteliten reaktion från senan på insidan av benet så nu utgår vi från att det är den som spökar.
Jag ska fortsätta med koppelpromenader i 4 veckor till (senor kan ta 6-8 veckor att läka och Jözta har gått 3 veckor redan), och sen ska jag köra fullt ut som vanligt och så ser vi vad som händer. OM Jözta blir halt igen så ska jag åka tillbaka med honom direkt.
Som tur är så behöver han ingen medicin, jag gillar verkligen inte att ge mina hundar medicin om jag absolut inte måste såklart! Rimadyl/metacam är ju farliga grejer dessutom, de är ju NSAID-droger och med de risker som det medför är jag glad att slippa ge det. Istället för medicin ska jag isa benet 2 * 20 min/dag, enligt ortopeden motsvarade det drogerna när det gäller att hämma inflammation.
