När jag slutade röka för snart 9 (!!) år sen så bestämde jag mig för att jag fick äta vad som helst som hjälpte mig att klara av att låta bli nikotinet.
Hittade naturligtvis till sockret, detta underbara socker som fick mig att klara av nikotinabstinensen och min stora sorg och saknad efter cigaretter.
Någonstans på vägen har jag blivit *förlorad* till detta gift som socker är. Har knappt kunnat gå och handla utan att komma ut med något sockerrikt.
Jag har länge känt att jag mår inte bra av att äta socker. Sockerätande har för mig inneburit att jag har ätit allt mer onyttig mat, och det är inte likt mig! Jag som i princip aldrig äter halv- eller helfabrikat har köpt än det ena och det andra av all färdigmat som finns. Färdigmat som har massor av tillsatt socker, allt för att få oss att äta/köpa mer mat.
Nu har jag återgått till att i princip äta endast “raw food“, gör undantag ibland om jag äter lunch ute med någon kollega/vän eller blir bjuden/går ut och äter kvällstid. Kanske äter upphettad mat 2-3 gånger per månad, resten av tiden är det rawfood som gäller. Och shit vad stark jag börjar känna mig igen 
Sen i augusti har jag gått *cold turkey* 6 dagar per vecka och inte ätit socker 6 av veckans 7 dagar. Jag har tillåtit mig själv att 1 gång per vecka *välja* att äta något sockerrikt. Det kan ha varit allt från en pinnglass, eller en kanelbulle eller en tårtbit osv. Det har hänt att jag *fuskat* rejält någon vecka, men i princip har jag *skött* mig nu i snart 1,5 månad.
Jag är ju en *känslomänniska* och använder socker (och tidigare nikotin) när jag är ledsen/glad/arg osv oavsett stark känsla så har jag alltid haft behov av att *missbruka* något. Med allt som hänt med Jözta så är det inte så konstigt att jag misslyckas ibland. MEN jag slår inte på mig själv utan jag nollställer och börjar om på nytt istället och då är det ju lättare att lyckas.
Efter att jag slutade röka har jag gått upp drygt 20 kg, nu har jag på 1,5 månad gått ner 8 av dessa – och mer ska det bli!!
