Idag är den sista höstdagen. I morgon börjar vintern. Vintern, tanken på den borde göra mig deppig men det gör den inte.
Idag har jag haft världens bästa dag. Fick OK på min *mörkerledighet*! Tjoho, ska bara jobba 9 dagar till sen är jag ledig till nästa år i princip.
Den allra mörkaste tiden på året närmar sig, jag kvävs om jag inte får vara i min älskade skog varje dag i dagsljus.
Skogen är där jag återhämtar mig. Ska jag orka jobba på det sätt jag gör och i det tempot som varit ett tag nu så måste jag få vara i skogen och hämta kraft.
Det funkar inte när det är ljust några få timmar per dygn nu i mitten av december och jag samtidigt ska jobba. Jag måste få vara ute dessa få timmar det är dagsljus.
Det här är 7e vintern jag tar *mörkerledigt* och jag kan verkligen rekommendera det. Jag kan *offra* mig och jobba hela sommaren om det behövs, bara jag får vara ledig under den mörkaste tiden på året. Sommartid är det så mycket ljus ändå och jag sover ju *aldrig* mer än 4-5 timmar så jag hinner ju tanka dagsljus ändå sommartid.
Om 21 dagar vänder det, då inträffar den allra mörkaste dagen på året. Ja, de allra mörkaste dagarna eftersom det står *still* några dagar efter vintersolståndet. MEN sen bara vi gått in i det nya året, så ökar dagsljuset med minut för minut. Psykologiskt är det ju jätteviktigt även om det inte *märks* särskilt mycket i början. I slutet av januari har vi hela 2 timmar mer ljus per dygn än den mörkaste tiden i december.
bilden: en ung galen huliganunge som käftar med farbror Ivar 
