Nu är det härliga dagar! Soligt och massor med plusgrader dagtid så nu är det bara en tidsfråga innan snön äntligen försvinner 
I söndags blev det både spår och lydnadsträningar, måndagen hittade jag lite snöfri skog norr om Gävle och körde uppletande med dom och igår tisdag spårade vi igen. Så härligt att vara igång med hundträning igen, och att dagarna blir längre och längre – nu är det inte ens helt mörkt kl 19 
Ivar har under många år druckit mycket vatten, inga fel har hittats på honom. På senare tid har situationen blivit allt mer ohållbar eftersom han har behövt gå ut och kissa på nätterna. Det blir drygt i längden att aldrig få sova en hel natt. Jag sover ju relativt lite vanligtvis, endast ca 4-6 timmar/natt – och att då bli störd dessutom gör ju att det blir jobbigare än vanligt.
Nu kände jag att detta orkar vi inte med så nu har Ivar utredds på bredden och längden omss, typ alla blodprover som går att kolla – t o m skickat till Tyskland för analys, ultraljud buk, och nu till sist i måndags var Ivar på kliniken hela dagen för s k “törstprov” – och äntligen en diagnos! Han har diabetes insipidus! Precis det jag googlade mig till för några veckor sedan och även pratade med veterinären om.
Även om det här kan innebära ett annat underliggande problem (?), så känns det iaf bra att något fel hittades på honom. Alternativet hade varit att antingen Ivar eller jag haft något psykiskt fel 
Hos människor pratar man ju om münchhausen-by-proxy och det ligger nära till hands att tro att en djurägare lider av det när ens 10-åriga hund är hur *frisk* som helst, men djurägaren ger sig inte utan vill hela tiden gå vidare i utredningen för att få veta vad som felar den *friska* hunden 
Nu får Ivar medicinen Minirin, som innehåller det hormon han saknar, droppat i ögats slemhinna 2 gånger per dag sen i måndags kväll. Jag tycker redan han är bättre, står inte och dricker litervis med vatten längre!! Hoppas verkligen detta funkar nu. Ska samla 3 urinprover idag under dagen och lämna till kliniken i morgon för analys, håller tummarna för att dessa prover ska visa att det funkar.
bilden: Ivar sitter och väntar på att få bli stucken igen 
