Så snabbt livet kan förändras. En människa så full av liv, så levande i det ena ögonblicket och i nästa helt i avsaknad av liv.
Jag har aldrig sett en död människa. Idag trodde jag det. Som tur var så finns livet kvar och nu skickar jag all min positiva energi för att det ska gå vägen.
Var med om en fruktansvärd ridolycka idag. Att gå från euforisk lycka på hästryggen i full galopp till att känna en avgrundsdjup maktlöshet och skräck på ett enda ögonblick. Chocken blir ett faktum.
Intressant hur man reagerar när man hamnar i ett nödläge. Jag blir fullständigt lugn (nåja) och fokuserad på vad som händer och på hur vi ska lösa det.
När jag på hemvägen stannade för att handla släppte chocken tror jag och tårarna började forsa, och så har det varit sen dess från och till bryter jag ihop.
Var rädd om varandra, det finns ingen som vet vad som väntar runt hörnet!
Fy så hemskt! Jag inbillar mig alltid att jag är odödlig på hästryggen.
Stor kram till dig!