Från början så var holländaren, schäfern och mallen väldigt lika. Det har t o m funnits schäfrar med inslag av brindle, kolla bl a bilder på Beowolf där tigreringen tydligt syns på benen. Brindlevalpar föds emellanåt i mallekullar oxå precis som det föds *gula* holländare, så att raserna historiskt har mycket gemensamt är lätt att förstå.
Schäfern gick sen sin egen väg, precis som de andra raserna. MEN något speciellt hände med schäfern rent fysiskt, iaf utställningsvarianten, och där hundarna idag knappt går att känna igen som den ras det en gång var. Mallen och holländaren har behållit sin fysiska form än idag som tur är 
Jag tror inte Max von Stephanitz *vänder* sig i graven, jag tror han *snurrar* 
Även mentalt finns det en del att önska, det här var bra skrivet tycker jag:
http://www.hedeforsen.se/?p=8677
ps.
Sen att utställningsschäfern skulle vara den *snygga* varianten är det väl ingen som håller med om? De ser ju ut som hyenor där bakdelen är flera decimeter lägre än framdelen? Varför ska en hund se ut så? Ryggen ser ut som ryggen på en fisk, alldeles rund lixom – varför ska en hund se ut så?
Och NEJ, det handlar inte om hur man ställer upp dom. För 20 år sen kanske det var så men nu ser de heller inte kloka ut när de står normalt, bakbenen är ju helt vanställda och krumma