Min lycka är gjord 
En egen holländare igen 
Oj, vilken underbar duktig liten valp Han kan redan spåra en kilometer och springa långa sökbanor, uppletande lärde han sig i förmiddags, han har börjat förstå vad jag vill på framåtsändandet, kryp och apportering funkar bara superbra med honom 
Det här kan ju bara bli hur bra som helst det känner jag på mig 
If only.
Jag skämtar såklart. Träffade denna underbara holländarvalp idag på klubben. Jag är tokkär VILKEN underbart mysig liten tjej & jag är så avundsjuk verkligen, inte missundsam men avundsjuk Denna underbara valp är från Havrevingens senaste kull, lite dryg 3 månader gammal. Det blev ett väldigt känslosamt möte, först tyckte jag det gick riktigt bra men sen kröp den lilla upp i knät och jag fick de mest underbara valppussar & då brast det totalt. Saknaden är fortfarande alldeles för stor efter Pippen, trots att det snart gått 8 månader 
Det finns ju både bra och mindre bra exemplar av holländare, precis som av alla andra raser
Det är en liten ras till antal fortfarande så de *dåliga* försvinner ju inte lika lätt i mängden som i en ras där det finns fler individer.
Ja han var verkligen jättesöt…
Jag har ingen relation till holländare, har sett någon/några som tävlat och som haft kanonlydnad, men mellan passen varit hur bedrövliga som helst. SOm vilken som helst, kan man kanske tänka, men iom att jag inte träffat på så många holländare blir det ett bestående intryck. Tyvärr.
Även om jag såklart förstod att farbror Pippen var något alldeles extraordinärt… Lider med dig när jag förstår att saknaden efter honom fortfarande ligger så nära ytan.
Sköt om er i värmen önskar Maria & Co från Tierp