Oj vad tiden går. Tänker att jag ska skriva här men det blir lixom aldrig av. När man skriver dagligdags på fejjan/instagram så glöms bloggen bort.

Är just nu inne i en *galen* period. Galet mycket på jobbet just nu, galet mycket att fixa på fritiden, galet mycket att tänka på så att Jözta får allt han ska/måste ha nu när vi håller på med rehab.

Jözta är mycket aktivare nu iaf än sist jag skrev här. Han går dagligen ca 15-20 km, jag delar inte längre upp promenaderna utan går med alla 3 på varje runda – så skönt för mig som slipper springa ut 8 gånger om dagen smiley 2 dagar är vilodagar som vanligt, oftast måndag och torsdag – då går vi max totalt 1 timme på hela dagen.

Han får även gå i terräng, antingen högt gräs eller *risig* skog – ca 10 min 3 gånger om dagen blir det terränggående, det märks på ryggen redan smiley
Sen spårar han 3-5 gånger i veckan och det uppskattar han såklart! Gamla spår, brukar gå ut spåret mitt på dagen och sen kör jag det så sent som möjligt innan det blir helt mörkt. 4-6 timmar brukar det hinna ligga innan han går det, han ligger på en del ändå men det är ju så han är som person. “fort som fan” är Jöztas motto smiley

Jag stretchar honom dagligen, brukar göra det när vi gått ca 3 km så han är riktigt uppvärmd. Känns riktigt bra nu! Han fortsätter att jobba på pilatesbollen oxå, den kör vi 2 gånger per vecka oftast.

Går regelbundet hos Ann oxå såklart, hennes input är ju ovärderligt! Dels känner/ser hon hur han ligger till, och så får han laser/akupunktur som jag tror gör gott!

Han har även fått träna lite smått rallylydnadsmoment, han älskar ju att samarbeta och få höra hur *duktig* han är – med vem spelar mindre roll han går lika bra med/för alla smiley

översta bilden: grabbarna skrittar i högt gräs, mittenbilden: trött malledåre, nedersta bilden: Jöztis med sin rallylydnadstränare smiley