Den här veckan har det blivit en del träning så här långt. Spårat med alla dogzen som vanligt och sen har Jözta även tränat lydnad och uppletande.
Jag är så besviken på uppletandet som blivit skitdåligt helt plötsligt. Inte Jöztas fel! Jag har ju knappt kört uppletande med honom eftersom jag inte vill att han ska gå sönder igen. Nu har vi paniktränat det och jag tror att Jözta känner för stort tryck från mig att han ska göra det *perfekt*. Underbara lilla hund som på vissa sätt är riktigt tuff, hård och okänslig och på vissa sätt så är han så nära mig och känner av minsta lilla tanke hos mig.
Älskar denna hund så otroligt mycket. Det har jag gjort från första början. Jag älskade honom från allra första stund pga den fina vänliga själ han är, samtidigt som jag var jättebesviken över den lilla valpen. Har aldrig haft en hund tidigare som var som Jözta var som liten. Han ville inte göra något. Han engagerades inte av något. Han visade inga känslor åt nåt håll, förutom att han *slogs* med Agnes. Ja, han var en *märklig* liten varelse när han kom till oss. Han ville inte kampa med något eller jaga efter något. Han var som en Ferdinand helt enkelt. MEN så mycket kärlek 
Den perfekta hunden finns inte. Jag försöker verkligen att inte jämföra Jözta med någon annan. MEN lite svårt är det för honom att komma efter Ivar. Ivar som aldrig någonsin sagt “nej” till någon arbetsuppgfit – stora tassar för liten huliganunge att fylla 
Tids nog kommer även uppletande att funka med honom, det är jag övertygad om! MEN kruxet är att det måste funka nu på stört egentligen, så jag har paniktränat det och antagligen tränat sönder det. Förarfel igen alltså 
Jözta har så många fina egenskaper och beteenden, och kan göra många moment riktigt bra. Han gjorde bl a världens finaste platsliggning med skott idag. Hunden som varit skottberörd ligger lika fint med eller utan skott 
Nästan hela långa underbara helgen har vi varit på träningsläger. Underbara dagar med massa hundträning tillsammans med härliga människor! 
Jag var med i en liten spårgrupp. På förmiddagarna spårade vi och körde uppletande i härliga marker. Både Ivar och Jözta har fått spåra. Agnes var med alla dagar utom 1 dag då hon var på *kollo* hos H’s föräldrar 
Så sjukt nöjd med Jözta, nya spårläggare varje dag. Framspår varje dag, missat någon pinne tyvärr – dock har jag sett dom så han har gått i spåret! Fattar inte varför han missar en del pinnar, han tycker ju det är galet roligt att komma till mig med pinnarna?!
På eftermiddagarna har det blivit lydnadsträning. Helt perfekt att få hel grupp på framåtsändande och även *publik*! Jözta är ju en sån trygg hund så han bryr sig inte om folk men kul ändå med lite mer folk när man tränar. 
Den här våren har tills idag varit ganska så *kylig*, har skrapat rutan på bilen varje morgon tills idag alltså då det var plusgrader på morgonen. Jag tycker det har varit en helt perfekt vår, inte en enda fästing eller huggorm 
Tiden går alldeles för fort just nu. Tycker inte att jag hinner något. Samtidigt som jag gör massor såklart. Jobba heltid och samtidigt försöka få en hund tävlingsklar är inte det lättaste. Så trött som jag är nu för tiden är det länge sen jag varit en vår, om jag ens någonsin varit så här trött. Känner av pollen lite grann + att min kropp är helt slut pga alldeles för lite *vila*. 
Sen har han sina stretch- och pilatesbollövningar, styrketräning, löpband mm som görs flera gånger per vecka. Det är bara att inse att jag inte har tid att jobba egentligen, samtidigt så har jag inte råd att inte jobba sas – att leva detta hundliv är inte särskilt billigt omss. 