M.E.F.O.D

Way to go horsey

Rätt åt den djurplågande vidriga kärringen!!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21167424.ab

Hade en underbar lördag igår. På plats i spårskogen redan vid halvåtta och sen spår med alla dogzen. Även Jözta fick gå ett spår, första sen vi var hos ortopeden, egentligen ska han ju inte spåra men han är ju aptrött på att bara gå omkring i koppel stackarn så han fick ett spår.

Sen blev det en slapp dag som både hundarna och jag tyckte var kanon. På kvällen var det kalas så idag är jag seg omss. MEN idag är en ny dag och det regnar igen, och igår kväll när jag kom hem öste det ner. Jag älskar regn och den här sommaren har hittills varit helt perfekt när det gäller vädret tycker jag iaf. Jag vet att många inte tycker det är nån bra sommar men jag tycker den är helt perfekt & jag hoppas det här vädret fortsätter när jag nu är ledig i 3 veckor. Iofs gillar jag alla väder utom snö Det bästa är ju att gilla läget och inte gnälla så j-vla mycket, det går ju inte att göra något åt vädret iaf

Vad är det tröttaste man kan vara? Jag är nog nästan där idag.

Suck, så orutinerat att jag inte tog semester idag. Kom hem strax efter 24 i natt och somnade kanske strax före 3, vaknade mycket senare än jag brukar och klockan var nästan halv 6 innan jag kom ut med dogzen. Nåväl, idag är sista arbetsdagen och fr o m måndag har jag 3 veckors semester. ÄNTLIGEN lite ledig, har ju inte varit ledig mer än någon enstaka strödag sen ledigheten runt julhelgerna så det ska bli härligt. F-n vad jag ska slappa! Och jag vill inte se en enda människa på flera dagar

Jag älskar att vara själv, och jag måste vara själv – MYCKET! Annars mår jag apdåligt om det är folk runt mig hela tiden, står inte ut med sånt

Vi drog ju ner till Södertälje Brukshundklubb igår på eftermiddagen. Dagen för grabbarnas BH-prov var kommen.

Jag brukar aldrig vara nervös när jag ska tävla men jag mådde inte sådär jättebra innan vi kom igång. Det var ju helt okänd mark för mig. Ingen tävlingsledare utan man ska ju själv memorera programmet. Och med huvudet fullt av frågor kände jag mig riktigt spänd. Sen är det ju en miljödel oxå som ska klaras av. Att Jözta skulle klara den tvekade jag inte på. Men Ivar, hur skulle det gå med honom på miljödelen. Han har ju alltid haft svårt att låta bli sånt som rör sig ändå sen valpben lixom. Han är ju inte dum på något sätt, men har lite problem att inte agera ut sin jaktlust sas. Jag var livrädd att de skulle använda en skateboard eller inlines men sen blev känt att de skulle använda en kickbike & det kändes inte så mycket bättre. Hur skulle det gå? Men det visade sig att han bara tittade till lite snabbt när den körde om oss. Duktiga malledåre

Jag hoppade lite nu i handligen känner jag. Tillbaka till början av provet. Lottning, jag drog nr 1 och nr 4 och valde att börja med Jözta. Han var superfin på lydnaden och kanonstabil på platsen. Öppen kritik när vi var klar & det var jättekul tycker jag. Domaren hade ungefär samma uppfattning som mig när det gäller det som är bra och det som *brister* – kul!! Han gillade Jözta jättemycket, tyckte han hade en fantastisk attityd, bra driv, arbetslust och samarbetsvilja.

Ivar var oxå duktig på lydnaden och stabil på platsen, het såklart som vanligt under programmet men sånt gillas ju i det internationella så både Jözta och Ivar *passar* ju där.

Jözta gjorde miljödelen kalasbra, han har ju aldrig störts av omgivningen så det var ju inga konstigheter för honom. Även Ivar ok på miljödelen, förutom att han satt och *gapade* efter mig när jag band upp honom och gick och gömde mig. Han brydde sig ju inte om hunden som passerade så det gjorde inget tydligen

Både jag och hundarna tyckte att det var roligt att göra något nytt. Och så utvecklande att utmana sig med sånt man inte kan

Tycker det här med öppen kritik var kanonbra oxå! Eftersom man fick reda på det som var bra och det som kan göras bättre. När man bara får ett protokoll så fattar man ju att 10 betyder att det är bra, men det var även kul att få höra vad domaren tyckte var bra.

Han sa bl a om Ivar: “Det är inte ofta man ser en sån gammal hund, eller jag har nog aldrig sett en sån gammal hund visa sån attityd och arbetsglädje. Ett härligt ekipage att titta på & roligt att se hund som ska fylla 10 år som fortfarande tycker det är roligt att gå lydnad“. Shit vad glad jag blev av hans ord! Jag fick blinka och svälja som en idiot för att hålla tillbaka tårarna. Underbara fina malledåre

ps. Kvällen innan (onsdag kväll), låg Ivar och rullade och kröp omkring på platsliggningen och tittade sig runt på allt som hände på klubben (träningskväll) så det är var ju ett smått under att han skötte sig så bra på provet. Jag väste åt honom när jag gick iväg att nu “jävlar ligger du still” och det verkar ha gjort susen

https://www.youtube-nocookie.com/embed/KsKQ3dhvTgMHaha, världens tråkigaste film ovan – men shit vad glad jag blev när jag såg den!! Duktiga fina Ivar ligger hur fint som helst när jag går iväg Tyvärr slog ju mobilen ifrån efter drygt 3 minuter men den tiden ser ju iaf kanon ut!!

Vi tränar på inför BH-provet. Hmm jag har nog underskattat svårigheterna lite grann, som vanligt mao. Att lära om ingången till att sitta framför när man gått in vid sidan i drygt 9 år *gör* man inte på 3 veckor, det är bara att acceptera. Sen tycker Ivar det är jätteknäppt att jag går ut 30m och stannar med ryggen mot honom. Suck, han har börjat rulla och krypa ….. Jag brukar försöka lägga honom vid en färgfläck från tävlingarna eller något speciellt blad jag kan komma ihåg och han är inte *riktigt* kvar på platsen omss. MEN idag när jag filmade honom så låg han hur fint som helst & när jag gick tillbaka efter drygt 10 min så hade han inte rört frambenen alls!! Duktiga älskade hund

Ingången var det ja, det är svårt – jättesvårt att få den som jag vill. Vi får se om det lyckas så pass att han sätter sig framför eller om han går in direkt till sidan, och det gäller Jözta oxå – han tycker om möjligt att det är ännu *dummare* att sätta sig framför mami

Sen försöker jag få till rätt känsla med Ivar på linförigheten/fria följet men det går inget vidare än! Jag belönar i kopiösa mängder nu för att få rätt energi hos honom. Jag klandrar inte Ivar för att vi har tappat *varann* i detta, f*n han har ju inte fått träna nån lydnad med mami sen augusti förra året så jag har ju mig själv att skylla. Jözta däremot, oj vilken superfin känsla vi har tillsammans. Han är min skugga, min siamesiska tvilling så fint han följer

Shit happens, och jag kommer inte gråta blod om vi inte blir godkända. Det finns fler prov, men bara 2 av mina underbara killar och de finns ju oavsett hur provet går! Som tur är så är min vilja att vinna större än rädslan att förlora, så vi kommer pröva oavsett.

Sen är det ju miljödelen som ska fixas oxå, jag tror vi har koll på att det mesta ska kunna funka ok. Kommer det en skateboard eller rullskidor så kuggar Ivar sig såklart, om det händer så kan han inte kontrollera sin kamplust

Jag är inte heller trygg i hur programmet ser ut, det är ju ingen tävlingsledare utan man går ju själv programmet lixom. Inte min starkaste sida omss, men jag kommer göra mitt bästa. Om jag känner mig själv, och det gör jag ju, så kommer jag plugga detta natten innan

https://www.youtube-nocookie.com/embed/TX116hI40d0För någon vecka sen drog hundarna omkull mig. Det blev något missförstånd där Ivar trodde att jag kopplade loss honom så han far iväg i 190 & Jözta hängde såklart på. Problemet var bara att jag hade de kopplade i midjebälte så när de rusar iväg, rycks min kropp med åt vänster. Foten står kvar och knäet vrids 90 grader åt vänster och det bara *krasade* i knät & det kändes som något stack in en kniv och vred om den inne i mitt knä.

Sen dess är knät i princip *kaputt* Det funkar OK att *gå*, visst det gör för j-vla ont att gå men det *bär* iaf för det. När jag springer så *bär* knät inte lixom, känns som det är överrörligt och böjs åt fel håll?! Nej, det här var inte kul Jag kan heller inte böja knät särskilt mycket.

Jag har förstått att det förmodligen är en trasig menisk orsakad av vridningen. Tror inte det blir bra av sig själv utan kräver operation

filmen: dårhunden Ivar, 9.5 år, säger åt mig att skynda mig ut på appellplan så vi kan börja träna

Var och träffade bästa Lotta ikväll på klubben. Hon hjälpte mig med lite frågor som jag hade angående reglerna i BH-provet, superbra!! Jag har ju anmält bägge grabbarna till BH-prov och det närmar sig med stormsteg. Det här är ju verkligen utanför min komfortzon och sånt är ju utvecklande så nu kör vi!!

Började må himla dåligt när jag var på klubben? Trodde först att det var för att jag inte ätit något på hela dagen, sen kl 10 typ. Ont i hela kroppen och fryser som sjutton. När jag kom hem hade jag feber 38,9 & jag har aldrig feber typ?! Jag har ont i varenda led, inkl alla tå- och fingerleder? Värken i lederna började nån gång på eftermiddagen och det trodde jag berodde på att ju är tvungen att gå i omgångar med hundarna eftersom Jözta inte får dra i kopplet. Stackel hade ju varit ett alternativ för att få honom att inte dra, men något sånt har jag inte Så då måste jag gå med honom själv, eftersom det är Ivar som han *taggar* på och då drar en massa tyvärr. Jag har nog lagt 5 timmar per dag drygt nu att gå alla rundor med dom och jag trodde att det var därför alla leder värker men man får ju knappast feber av motion?

Självmedicinerar nu med Ipren och en flaska rödvin så får vi se om det går över

OMG flera veckor sen jag skrev här. Det händer så mycket nu, sånt som jag inte skriver om här. Händer ju mycket i hundlivet oxå men det blir inte av att skriva om det heller just nu. Hoppas inspirationen att skriva om hunderiet kommer tillbaka snart

Jag är ju en riktig hönsmamma till hundägare, på gott och ont gissar jag. Minsta lilla avvikelse hos mina hundar så åker jag till veterinär med dom. Tusentals är de kronor jag genom åren betalat i veterinärkostnader. Det gäller inte heller endast mina hundar utan det var lika med min katt som jag hade i England + hönsen som jag hade förut. Många höjda ögonbryn när jag satt i väntrummet med nån av hönorna eller tupparna Jag känner lite som så att jag har ju tagit på mig ansvaret för djuren och då är det min skyldighet att se till att dom har det bra och att de inte *lider*. Själv går jag endast till läkare när jag har så ont av någonting så att jag helt enkelt funderar på att ta livet av mig, i annat fall går jag aldrig till läkare. T ex har jag ont i vänster höft och knä sen hundarna drog omkull mig för någon vecka sen. Har grymt svårt att sova pga värken, men att besöka en läkare för det gör jag bara inte. Skillnad med mina djur som sagt var Jag har psoriasis, för det mesta latent men 2 gånger har det *brutit* ut, bägge gångerna pga att jag utsatts för extrem stress (skola/jobb). Jag har aldrig sökt läkare för det eftersom jag vet att när jag ändrar min livssituation och tar bort stressen så försvinner det igen. Lite gnager det i mig att jag får/har psoriasisatrit för det vill jag absolut inte ha!!

Jözta har haltat 3 gånger, första gången var i mars då han haltade några steg när han hoppade ur bilen. 2a gången var när han hade rusat runt och lekt med Agnes medans jag klippte gräs då haltade han några steg, 3e gången var på klubben efter att han hade haft en vilopaus på plan så haltade han några steg. Han har naturligtvis varit hos veterinär + sjukgymnast varje gång, men inga fel har hittats. Så vi remitterades till Falun och där har vi varit idag.

Ortopeden gjorde en grundlig genomgång av hela fronten på Jözta. Jisses, jag hade ingen aning om att man kunde bända runt så där mycket med en hund Jözta är ju verkligen världens snällaste och tålmodigaste hund som finns, han bara fann sig i alla vridningar och dragningar i ben med sin snälla blick och fantastiska coolhet Vetten tyckte att Jözta var en synnerlig välmusklad och stark kille i jättefin form, och han var helt jämnt musklad så det har inte hunnit bli något tappande av muskler pga att han avlastat. Han fick fram en pytteliten reaktion från senan på insidan av benet så nu utgår vi från att det är den som spökar.

Jag ska fortsätta med koppelpromenader i 4 veckor till (senor kan ta 6-8 veckor att läka och Jözta har gått 3 veckor redan), och sen ska jag köra fullt ut som vanligt och så ser vi vad som händer. OM Jözta blir halt igen så ska jag åka tillbaka med honom direkt.

Som tur är så behöver han ingen medicin, jag gillar verkligen inte att ge mina hundar medicin om jag absolut inte måste såklart! Rimadyl/metacam är ju farliga grejer dessutom, de är ju NSAID-droger och med de risker som det medför är jag glad att slippa ge det. Istället för medicin ska jag isa benet 2 * 20 min/dag, enligt ortopeden motsvarade det drogerna när det gäller att hämma inflammation.