Eventuell text skrivs ofta med stor ironi (både självironi och vanlig), *känsliga* läsare varnas:)
Idag när jag kom hem från en runda med dogzen stod dessa sötnosar i hundgården. Jag har ingen aning vem som stängt in dom där men förmodligen någon som noterade att de var ute och sprang.
Ringde och meddelade polisen att hundarna fanns i min hundgård och lite senare blev de upphämtade av husse. De hade smitit några kilometer bort och varit ut på egna äventyr en stund, som tur var slutade det bra!!
Vilka dagar vi har!!! Minusgrader på nätterna/tidiga morgnar, men sen bara solen når över trädtopparna blir det 10-12 grader och strålande sol 
Igår blev det många timmar på domaraspirantprovet, shit vilken tid det tog 
Hundarna hade det tråkigt men de hade ju spårat på fm innan vi åkte till klubben. Sen fick Jözta och Agnes hjälpa till och valla uppletanderutan & Ivar fick köra uppletande. Han blev jätteglad att han fick *glänsa* lite oxå, och med publik dessutom 
Idag blev det oxå spår på förmiddagen och sen var vi på klubben hela em.
Vi var ett gäng som träffades och hjälptes åt att köra igenom varandra. Jag blev ju lite inspirerad igår när jag såg alla duktiga hundar så nu har jag bestämt att köra lydnadsklass II ändå med grabbarna. Ivar har jag i princip inte tränat lydnad med sen i augusti 2014, bortsett från ett par gånger inför BH-provet som vi gjorde i juli. MEN fasiken vad *bra* det gick om man tänker på förutsättningarna. Han var het som en kamin såklart och positionen i fria följet är katastrof, men det går nog att få till. Sen måste vi träna på avslut, som alltid varit vår svaghet. Rutan och fjärren är ju nya moment så det måste vi nöta som bara den om det ska bli nåt 
Jözta fick oxå göra lite övningar till tvåan, fritt följ, läggande, sitt-stanna-kvar när jag gick ut som för en inkallning + när jag kastade apportbocken + när vi blev kommenderade för hoppet. Han ska absolut inte springa eller hoppa ännu, men stadgan kan vi ju träna ändå. Han fick även lite småövningar till fjärren samt lite grunder till rutan. Han var en riktigt lycklig huliganunge omss, och inte ett enda felbeteende!! Han är verkligen en superhund, det känns så orättvist att inte få visa upp honom på tävlingar! MEN vår tid måste väl komma oxå, min intuition säger det så det tror jag på – brukar aldrig vara fel 
Meningen med alla skador, för jag måste försöka se en mening om jag ska orka med detta, är nog att han behöver den här tiden helt enkelt.
Ivar fick även vara med på sitt-i-grupp, haha hans svåraste grej ever – att sitta still alltså – så himla kung han var på det Han har aldrig gjort momentet, jag gick bara ca 15m ut men han satt dryga 3 minuter utan problem med fullt fokus på mig hela tiden (han vred på huvudet 1 gång när han hörde speakern från ponnyklubbens ryttartävlingar).
Bägge grabbarna fick varsin platsliggning oxå, superfint låg de båda två
Snart är det jul oxå blev jag påmind om när jag stannade och handlade lite
Älskar lördagmorgnar, sitta länge och läsa drickandes flera koppar starkt svart kaffe så jag *vaknar*. Sen på med kläder, mycket kläder i morse då det var -5 brrrr, och sen ut på dagens första powerwalk. Måste köpa nya BP-stavar för motståndet i den ena är inte vad har varit omss. Har haft de här stavarna i drygt 7 år, så det är väl bra kvalité antar jag. Tror jag ska gå på 6 kgs denna gång, känns som 4 kg är lite för *lätt* 
Vägde mig idag, och det gör jag inte ofta. Har vägt mig en gång sen jag slutade med socker och så idag. Elva kilo minus på vågen hittills, heja mig lixom Fatta hur mycket det skulle kunna vara om jag även *tränat* samtidigt?! Jag skulle behöva styrketräna faktiskt, det *enda* jag gör är mina vanliga rundor med hundarna. Iofs är mina *rundor* ca 3-4 timmar varje dag (5 dagar/vecka) & där går det ju en del fett gissar jag
Senare idag blir det en tur till klubben, har lovat ta lydnaden på domaraspirantprovet. Har ju ingen hund att agera *tävlande* med, dels pga att Jözta rehabbar och dels pga att jag inte tränat Ivar någonting. Ångrar mig nu att jag tagit på mig detta, har alldeles för mycket att göra – MEN eftersom man vill kunna tävla (om ens hundar är fit-for-fight såklart), så måste man ju även hjälpa till där man kan för att möjliggöra tävlingar. Domare behövs!! 
Bilderna: Jözta övar på bollen
Vilken tur den lilla hunden haft!
Nästan sliten i bitar, nu lagad och hemma igen. Som en Saga, precis som sitt namn
Varje normalt funtad hundägares värsta mardröm, att få se sin älskade hund användas som kamptrasa mellan 2 idiothundar – som tur är gick det bra denna gång!!
http://www.nsd.se/nyheter/boden/den-lilla-kampen-saga-ar-hemma-igen-9561131.aspx
Oj vad tiden går. Tänker att jag ska skriva här men det blir lixom aldrig av. När man skriver dagligdags på fejjan/instagram så glöms bloggen bort.
Är just nu inne i en *galen* period. Galet mycket på jobbet just nu, galet mycket att fixa på fritiden, galet mycket att tänka på så att Jözta får allt han ska/måste ha nu när vi håller på med rehab.
Jözta är mycket aktivare nu iaf än sist jag skrev här. Han går dagligen ca 15-20 km, jag delar inte längre upp promenaderna utan går med alla 3 på varje runda – så skönt för mig som slipper springa ut 8 gånger om dagen 2 dagar är vilodagar som vanligt, oftast måndag och torsdag – då går vi max totalt 1 timme på hela dagen.
Han får även gå i terräng, antingen högt gräs eller *risig* skog – ca 10 min 3 gånger om dagen blir det terränggående, det märks på ryggen redan 
Sen spårar han 3-5 gånger i veckan och det uppskattar han såklart! Gamla spår, brukar gå ut spåret mitt på dagen och sen kör jag det så sent som möjligt innan det blir helt mörkt. 4-6 timmar brukar det hinna ligga innan han går det, han ligger på en del ändå men det är ju så han är som person. “fort som fan” är Jöztas motto
Jag stretchar honom dagligen, brukar göra det när vi gått ca 3 km så han är riktigt uppvärmd. Känns riktigt bra nu! Han fortsätter att jobba på pilatesbollen oxå, den kör vi 2 gånger per vecka oftast.
Går regelbundet hos Ann oxå såklart, hennes input är ju ovärderligt! Dels känner/ser hon hur han ligger till, och så får han laser/akupunktur som jag tror gör gott!
Han har även fått träna lite smått rallylydnadsmoment, han älskar ju att samarbeta och få höra hur *duktig* han är – med vem spelar mindre roll han går lika bra med/för alla 
översta bilden: grabbarna skrittar i högt gräs, mittenbilden: trött malledåre, nedersta bilden: Jöztis med sin rallylydnadstränare
Tjoho vad bra!! Katthemmet klarar sig en tid
Gästrike katthem i akut ekonomisk kris!
Katthemmet gör mycket gott, kastrerar och omplacerar övergivna/oälskade katter som hittas/inte längre får bo kvar i sina hem.
Jag tror många av oss kan undvara några kronor, 20 kronor kanske knappt märks att man swischar? Många äter lunch *ute*, varför inte fixa en matlåda istället och swischa 100 kr till katthemmet?
Inget bidrag är för litet, *alla bäckar små* & guldstjärna till alla som bidrar
Swishnr: 1231374578
Plusgiro: 403 19 65-9
Varje kväll den här veckan har det varit ett fantastiskt skådespel på himlen, vilket norrsken!! Jag kan inte komma ihåg att jag sett norrsken av den här kalibern så här långt söderut tidigare Är det här vanligt/normalt tro?
Just i detta nu skulle jag och Jöztis varit på Timrå BK och tävlat högre spår, om planen som jag lade i början av året hade hållit fullt ut alltså. MEN jag är inte bitter, absolut inte *visslar*
Jözta är så himla *modig* Han tar allt med ro, vad man än gör med honom hanteringsmässigt så finner han sig i det. På bilden ligger han med *nålar*, akupunktur är en del i hans friskvård.
Han får *göra* lite mer nu, vilket han är glad över såklart. Jag går med alla 3 nu igen, har ju gått separat med Jözta sen han blev halt i augusti – allt för att minska stresspåslag för honom. Funkar hyfsat att gå med alla 3.
På varje promenad (förutom vilodagar) så springer jag 3-5 gånger 200 meter i taget för att få honom att gå i trav. Och så går jag i råterräng 2-3 gånger per dag och ca 500m varje gång.
Övningar på pilatesbollen kör vi 2 gånger per vecka nu, massage och stretching blir det varje dag såklart.
Gladast är han nog över att han får spåra, gamla spår helst minst 4 timmar – gärna längre – och med mycket vinklar och terrängbyten och övergångar där det är möjligt – allt för att sänka tempot
So far so good, eller jag håller andan så länge och ber till högre makter att vi slipper *bakslag*
När jag slutade röka för snart 9 (!!) år sen så bestämde jag mig för att jag fick äta vad som helst som hjälpte mig att klara av att låta bli nikotinet.
Hittade naturligtvis till sockret, detta underbara socker som fick mig att klara av nikotinabstinensen och min stora sorg och saknad efter cigaretter.
Någonstans på vägen har jag blivit *förlorad* till detta gift som socker är. Har knappt kunnat gå och handla utan att komma ut med något sockerrikt.
Jag har länge känt att jag mår inte bra av att äta socker. Sockerätande har för mig inneburit att jag har ätit allt mer onyttig mat, och det är inte likt mig! Jag som i princip aldrig äter halv- eller helfabrikat har köpt än det ena och det andra av all färdigmat som finns. Färdigmat som har massor av tillsatt socker, allt för att få oss att äta/köpa mer mat.
Nu har jag återgått till att i princip äta endast “raw food“, gör undantag ibland om jag äter lunch ute med någon kollega/vän eller blir bjuden/går ut och äter kvällstid. Kanske äter upphettad mat 2-3 gånger per månad, resten av tiden är det rawfood som gäller. Och shit vad stark jag börjar känna mig igen
Sen i augusti har jag gått *cold turkey* 6 dagar per vecka och inte ätit socker 6 av veckans 7 dagar. Jag har tillåtit mig själv att 1 gång per vecka *välja* att äta något sockerrikt. Det kan ha varit allt från en pinnglass, eller en kanelbulle eller en tårtbit osv. Det har hänt att jag *fuskat* rejält någon vecka, men i princip har jag *skött* mig nu i snart 1,5 månad.
Jag är ju en *känslomänniska* och använder socker (och tidigare nikotin) när jag är ledsen/glad/arg osv oavsett stark känsla så har jag alltid haft behov av att *missbruka* något. Med allt som hänt med Jözta så är det inte så konstigt att jag misslyckas ibland. MEN jag slår inte på mig själv utan jag nollställer och börjar om på nytt istället och då är det ju lättare att lyckas.
Efter att jag slutade röka har jag gått upp drygt 20 kg, nu har jag på 1,5 månad gått ner 8 av dessa – och mer ska det bli!!
