M.E.F.O.D

Fler argument varför vi människor ska låta bli animaliska produkter

Det säger sig självt egentligen att det blir problem då vårt matsmältningssystem är avsätt att smälta vegetabilier och inte animalier. Människans tarmar är *långa* jämfört med rovdjurs tarmar som är *korta* och där maten snabbt passerar. Det kan ju inte vara bra att kött ligger och ruttnar i tarmarna

Nu finns det alltså miljömässiga, djuretiska & hälsomässiga argument för att sluta föda upp och äta djur

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer

http://www.youtube-nocookie.com/embed/tJQgwqojirs

Som vanligt när jag är orolig eller ledsen hjälper musiken mig. Har lyssnat på Bruce Springsteen nästan hela dagen & spelat wordfeud det hjälper oxå lite Som mest hade jag 7 spel i gång tror jag

Som inbitet fan av The Boss så kan jag ju de flesta av hans sånger (de jag gillar) off by heart sas, hans texter är ju out of this world verkligen & hjälper alltid

För många år sen när jag började som medryttare på en häst så hjälpte han till då oxå. Fick varningar av ägaren om att hästen både sparkade och bet då man skötte om den eller skulle sadla eller vad som helst lixom, så den var tvungen att bindas på gången. Det gick inte att hålla på med hästen i boxen tydligen, GÅR INTE finns inte i min värld

Jag ville såklart hjälpa häststackaren. Oftast speglar ju bara djuret den behandling det utsatts för och för att hästar ska bita och sparka så är det ju någon som varit dum mot dom, inte många hästar föds på det viset. Jag har träffat många såna hästar (och även hundar) och nåt som alltid funkar är att man själv håller sig lugn och beter sig självsäkert och att man *vågar* stand-your-ground och framför allt visar djuret respekt. Mycket riktigt det funkade sk-tbra även på denna häst, jag sjöng The River, Born To Run och I’m on Fire om och om igen & stålsatte mig att inte visa en endaste liten reaktion för hästens *utfall* utan bara lugnt fortsätta med det jag höll på med. Det tog inte många gånger förrän denna häst stod som ett ljus, så fort jag började sjunga för den så stod den och halvsov typ

Är så orolig för min underbara galna Ivar Ska till veterinär med honom i morgon, som vanligt befarar jag det värsta.

Han har inga direkta synliga symptom egentligen, det är mer en känsla hos mig och sen belastar han inte bakbenen på *normalt* sätt tycker jag. Jag tycker mig se en *liten* skillnad i hans rörelsemönster men mest är det min *intuition* som säger att han inte är helt hundra.

Jag går mycket hellre en gång för mycket än en gång för litet till veterinär med mina hundar, jag låter dom aldrig gå omkring och vara halta utan åker till veterinär allra första dagen jag ser en hälta. Löjligt tycker nog många men det bjuder jag så gärna på Ibland är det inget allvarligt men ibland, som i somras, kan det vara allvarligt och då anser jag att det är mycket bättre att söka hjälp direkt så de inte går och felbelastar.

Nu finns det som sagt inga *synliga* symptom men jag litar på min intuition iaf. När man har sån tät kontakt/relation som jag har med alla mina hundar märker man ju direkt när allt inte är som vanligt. När man bor själv med sina dogz så blir man ju väldigt tighta och märker direkt när något är på tok. Åtskilliga är ju t ex de timmar som jag går bakom dom varje dag när vi är ute och går så jag ser ju direkt när de rör sig annorlunda.

En gång när jag hade en sån där *känsla* och åkte till Ann (sjukgymnast) med Ivar så hade han mycket riktigt ett *fel*, en av musklerna i låret var lite större på ena sidan jämfört mot den andra. Han hade inte varit halt eller något men det var något jag bara *såg* att han inte var riktigt schysst. Varför han avlastade denna gången vet jag inte det rättade till sig med stretching + olika travövningar som han skulle göra.

En gång hade jag *känslan* ang Hilda, jag kände bara att det var något tok med hennes lungor. Jag gav mig inte hos vetten utan *krävde* att hon skulle röntgas trots att inget kunde höras på andningen & mycket riktigt så hade hon en pytteliten (syntes knappt på röntgen) metastas på ena lungan. Huvudtumören hittades sen på sköldkörteln, några *synliga* symtpom hade hon inte haft utan det var helt och hållet min känsla, intuition eller att Hilda skickade bilder till mig eller vad det var