Är så orolig för min underbara galna Ivar smiley Ska till veterinär med honom i morgon, som vanligt befarar jag det värsta.

Han har inga direkta synliga symptom egentligen, det är mer en känsla hos mig och sen belastar han inte bakbenen på *normalt* sätt tycker jag. Jag tycker mig se en *liten* skillnad i hans rörelsemönster men mest är det min *intuition* som säger att han inte är helt hundra.

Jag går mycket hellre en gång för mycket än en gång för litet till veterinär med mina hundar, jag låter dom aldrig gå omkring och vara halta utan åker till veterinär allra första dagen jag ser en hälta. Löjligt tycker nog många men det bjuder jag så gärna på smiley Ibland är det inget allvarligt men ibland, som i somras, kan det vara allvarligt och då anser jag att det är mycket bättre att söka hjälp direkt så de inte går och felbelastar.

Nu finns det som sagt inga *synliga* symptom men jag litar på min intuition iaf. När man har sån tät kontakt/relation som jag har med alla mina hundar märker man ju direkt när allt inte är som vanligt. När man bor själv med sina dogz så blir man ju väldigt tighta och märker direkt när något är på tok. Åtskilliga är ju t ex de timmar som jag går bakom dom varje dag när vi är ute och går så jag ser ju direkt när de rör sig annorlunda.

En gång när jag hade en sån där *känsla* och åkte till Ann (sjukgymnast) med Ivar så hade han mycket riktigt ett *fel*, en av musklerna i låret var lite större på ena sidan jämfört mot den andra. Han hade inte varit halt eller något men det var något jag bara *såg* att han inte var riktigt schysst. Varför han avlastade denna gången vet jag inte det rättade till sig med stretching + olika travövningar som han skulle göra.

En gång hade jag *känslan* ang Hilda, jag kände bara att det var något tok med hennes lungor. Jag gav mig inte hos vetten utan *krävde* att hon skulle röntgas trots att inget kunde höras på andningen & mycket riktigt så hade hon en pytteliten (syntes knappt på röntgen) metastas på ena lungan. Huvudtumören hittades sen på sköldkörteln, några *synliga* symtpom hade hon inte haft utan det var helt och hållet min känsla, intuition eller att Hilda skickade bilder till mig eller vad det var smiley