M.E.F.O.D

Jag kände idag när vi var på väg hem från affären att Jözta nog var mogen att se lite annan miljö än här hemma, så vi svängde in på (den stängda) köpstaden och vandrade runt lite.

Jag konstaterar att Jözta inte bryr sig nämvärt om olika underlag, gallertrappan var inga problem han knatade bara upp. Iofs satt jag mig på 6:e trappsteget och tillät honom bara att gå upp till 5:e sen bar jag ner honom, men det beror på min egen höjdrädsla – han hade nog gärna gått ända upp Det är en skjutbana bakom Media Markt och där pågick det träning, inget jag räknat med men Jözta brydde sig inte alls över skotten

Jag har sett att de gånger han *reagerat* på något så stannar han till och funderar lite och sen travar han fram, så söt

Han är en stjärna på många sätt; bl a sover han sked under täcket mellan kl 24 – 4.30 ca, han rör sig inte på hela natten så bra sover han. Hittills har han gjort alla sina behov utomhus, iofs släpper jag ut honom 3-4 ggr i timmen under hans vakna tid. Jag har honom alltid *med* mig så jag ser ju honom dygnet runt typ, jag stänger för så han bara kan vara i det rum jag är och när han blir nödig så ser jag ju det och kan släppa ut honom!

Han kommer direkt med alla föremål till mami, precis som Ivar gjorde i den här åldern – helt perfekt att ha det *gratis* lixom

Jözta är hemma sen i söndags

Allt har gått jättebra med honom, de andra hundarna är snälla med honom. Ivar försöker *freda* sig men Jözta bryr sig inte så mycket om honom utan han *käftar* tillbaka, tror Ivar får tillbaks nu för allt han gjorde mot Pippen när han själv var så här liten. Även om Pippen var mycket snällare och tålmodigare tycker jag, iofs kan det bero på valpen oxå – Jözta är nog inte lika vek som Ivar. Min uppfattning är att en hund som är riktig i huvudet tar inte i mer än det som *krävs* sas Agnes är den som vårdar och *pysslar* om honom, precis som jag trodde, hon är så klok den hunden

Jag studerar samspelet, det är av hundar man lär om hundar – med det menar jag att det är ju Ivar och Agnes som ger mig facit i deras samvaro med Jözta vad han är för liten filur

Det är mycket nya intryck och känslor för oss alla, vi tar det lugnt några dagar för att lära känna varandra. Så här långt kan jag konstatera iaf att Jözta är en otrolig go’ hund, även om man får passa sig för rätt vad det är så kan han inte hejda sig utan då får man sig ett bett i näsan

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Jag dör av skratt:

“…. men för helvete gubbjävel, det kommer en björn …… ” på underbart hälsingemål. Ni måste bara kolla på filmen

Ytterligare ett bevis på att människan inte står på björnens matsedel