Jözta är hemma sen i söndags 
Allt har gått jättebra med honom, de andra hundarna är snälla med honom. Ivar försöker *freda* sig men Jözta bryr sig inte så mycket om honom utan han *käftar* tillbaka, tror Ivar får tillbaks nu för allt han gjorde mot Pippen när han själv var så här liten. Även om Pippen var mycket snällare och tålmodigare tycker jag, iofs kan det bero på valpen oxå – Jözta är nog inte lika vek som Ivar. Min uppfattning är att en hund som är riktig i huvudet tar inte i mer än det som *krävs* sas 
Agnes är den som vårdar och *pysslar* om honom, precis som jag trodde, hon är så klok den hunden
Jag studerar samspelet, det är av hundar man lär om hundar – med det menar jag att det är ju Ivar och Agnes som ger mig facit i deras samvaro med Jözta vad han är för liten filur
Det är mycket nya intryck och känslor för oss alla, vi tar det lugnt några dagar för att lära känna varandra. Så här långt kan jag konstatera iaf att Jözta är en otrolig go’ hund, även om man får passa sig för rätt vad det är så kan han inte hejda sig utan då får man sig ett bett i näsan 
