Så är ännu en underbar helg till ända.
Planen var att dra till Fagersta på fredagen och träna lydnad i deras fina inomhushall igen, MEN med en skadad hund (Jözta) och denna skitvinter som det har blivit helt plötsligt så försvann den *lilla* motivation jag hade för att träna lydnad så vi skippade det! Blir inget mer Fagersta denna vinter tyvärr, har ingen motivation som sagt med rådande omständigheter att träna nån lydnad överhuvudtaget. Jag skulle ju kunna träna med malledåren såklart, och det skulle vi verkligen behöva om målen med honom för året ska gå i lås. Om man inte tränar så sker det heller ingen utveckling lixom. Tror jag har tränat lydnad med honom 2 gånger sen Jözta skadade sig 
Idag kom jag iaf iväg på skotträning med Jözta. Han är ju berörd av skott, 1an på MH till trots, så där måste jag få till platsliggningen. Nu har han vilat från skott sen september nån gång tror jag + att jag lyckades *skydda* honom från fyrverkerier – så nu börjar det bli dags att träna det. Har kört några gånger senaste månaden. Idag låg han 3 skott innan *tok-kamp-belöning* så det går ju framåt. Jag är jättenoga att han aldrig hamnar i någon rädsle-känsla utan bara är fokuserad på det som komma skall sas.
Hade tänkt träna lydnad idag, men övriga var lika inspirerad som mig så vi la ner och drog till skogs med dogzen istället. Energipåfyllning.
Det som är positivt med ett lager nysnö så gott som varje dag är att jag ser viltlöporna när dom spårar, mycket av de *kontroller* som Jözta gör när han spårar verkar vara hans viltintresse. Han *lämnar* ju aldrig spåret men visar nyfikenhet ibland någon meter år sidan, skönt att få en förklaring och jag är inte förvånad. Har fått jobba en hel del för att få honom *viltren* och inte ta *egna* initiativ till att jaga djur som dyker upp när vi rör oss i skog och mark. Otroligt envis hund! MEN nu tror jag han är i hand i dom situationerna iaf, finns inte mycket som är värre än hundar som springer och driver vilda djur okontrollerat och stressar dom.
