<!–
WriteFlash('’);
//–>
Har lyssnat på en gammal CD idag med Tracey Chapman.
Minns första gången jag hörde henne, det var på Wembley Stadium 1988 (har jag för mig), på hyllningen av Nelson Mandela då han fyllde 70 år. Det skulle dröja ännu 2 år innan han släpptes efter 27 år i fängelse.
Det var ett sånt där magiskt ögonblick när Tracey Chapman dök upp på scenen där på stora wembley arena, jag hade aldrig hört talas om henne förut & när hon började sjunga tystnade hela arenan (100.000 människor) – sånt glömmer man aldrig 
Som att få en käftsmäll lixom 
