M.E.F.O.D

Det blir ju en del väntan på brukstävlingar, det tar tid mellan specialen och lydnaden. Jag har ju oerhört svårt att bara *sitta av* tiden så idag passade jag på att utforska områdena runt brukshundklubben.

Bilden ovan den gamla kraftstationen är åter i bruk, coolt Notera till vänster i bild upp i backen, trä*tunneln* som vattnet kommer i från sjön ovanför. Förnyelsebar energi lixom

Bild tagen ovanifrån, vatten*tunneln* rakt in i turbinen:

Uppe vid sjön härjar bävrar:

Agnes håller vakt så det inte kommer en bäver och biter Ivar

Ivar får syn på en bäver och *funderar* vad det är för nåt:

Haha livrädd malledåre lixom

Dagens snackis var ju björnen som oprovcerat angripit en man söder om Gävle. “Omöjligt”, sa jag, om inte björnen är sjuk på nåt sätt då. En frisk björn skyr ju människor, skyddande av ungar är såklart 1 anledning till angrepp – och vilken mamma skulle inte göra det?! Det är ju inte *oprovocerade* angrepp att freda sina ungar!! Jakthundar som retar upp en björn och sen drar med sig björnen till jägaren orsakar ju angrepp på människa då jägare skadeskjuter björnen innan den är framme – det är ju inte oprovocerade angrepp!! För något år sen var det ju en kille som åkte skidor och råkade gå igenom snön och rakt ner i ett björnide där en björn låg och sov/var nyvaken. Han landade rakt på björnen och björnen kunde inte ta sig fort nog ut ur idet, *det* om något säger väl allt.

Jag är övertygad till 99,9% att varje attack av björn har föregåtts av något som provocerar björnen. De som vill *träffa* björn för att fota dom har ju ett himla sjå att komma nära, det krävs ju objektiv för tiotusentalskronor för att få bra bilder på vilda björnar

Därmed inte sagt att jag skulle *vilja* möta en björn för tänk om mina hundar retar upp/provocerar den då vet man ju inte vad som händer – MEN det vore ju inte björnens fel!!

Vet t.o.m en hundägare vars schäfer jagade en älg och retade upp älgen så pass (det var under brunsten) att den gav sig på hunden, varvid hunden sprang tillbaka till ägaren som då blev angripen/jagad av älgen. What goes around comes around, det var iaf inte *älgens* fel lixom

http://www.expressen.se/nyheter/polisen-bjornattacken-ar-en-bluff/

Var och kollade på spår-DM idag i Hofors, tyvärr föll alla Gävle-ekipage bort efter specialen. MEN det blev iaf 5 distriktsekipage kvar att kolla på till lydnaden. Det är så himla inspirerande att kolla på tävlingar tycker jag

Trist att höra förare skuldbelägga hunden dock, hundar är ju hundar och det är ju inte hundens *fel* om det inte går som man förväntar sig. Det kan ju gå jättebra på träning och sen på tävling inte lika bra, då måste man ju analysera *vad* det är som skiljer mellan träning och tävling för HUNDEN alltså. Har man ett bra belöningstänk/-system för den här hunden? Belönar man mycket mer/annorlunda när man tränar, så pass mycket mer kanske att hunden går ner sig om inte belöningen kommer? Blir föraren spänd/nervös/irriterad osv känslor som man kanske inte har när man tränar? Ja, det är bara att rannsaka sig själv, det kan iaf aldrig vara hundens fel anser jag!!

Innan de tävlande kom tillbaka från skogen så var vi några som passade på att träna, platsliggning och sen kommenderade vi varandra lite. Ivar var tokhet trots att jag *värmt upp* honom i ca 1 timme och 20 min, det är ju inte det att han bryr sig om *tävlingsledaren* utan det var jag som kände mig spänd/stressad att vi skulle hinna träna klart tror jag & det visar ju sig direkt i min underbara kamrat. Ivar är ju min spegelbild, det är oerhört viktigt för honom att hans mami är *normal*. Mina goa träningskamrater tyckte det såg bra ut, men jag upplevde honom på tok för het/laddad på fria följet – MEN som jag redan skrivit det är ingenting som är Ivars *fel* Han är en känslig liten individ som är helt beroende av att känna igen sig, och framförallt känna igen sin mami lixom. Ivar är ju inte den lättaste hunden att föra iom sin intensitet, det gäller för mig att andas och vara i nuet och försöka hamna i *bubblan* med honom då flyter det på

Det var grått och trist väder idag och regnskurarna avlöste varandra och däremellan var det duggregn, och gud vad jag gillar sånt här väder oxå!! Man såg inte toppen på *berget* som ligger bakom appellplanen i Hofors för det var så disigt. Mot slutet av tävlingen så tog sig solen igenom iaf och då blev det ju helt underbart oxå

Var och kollade upp Ivar idag hos Världens Bästa Ann & allt ser fortsatt bra ut – JIPPIE

Jag är så otroligt glad att vi har Ann så nära. Det är tack vare hennes träningsupplägg för Ivar som han har blivit bra. Han är nu symmetrisk till skillnad från när han undersöktes i januari. Hundar som har ont avlastar ju och blir därmed ojämna i muskulaturen & det har alltså rättats till med Ann’s hjälp!

Så länge inte hunden haltar så märker man ju inte att dom avlastar ena sidan och hundar som Ivar kör ju ända in i kaklet (på gott och ont) så där måste ju mami ta sitt ansvar. Som tur var så blev jag ju misstänksam då i januari så att behandling kunde påbörjas. Hur länge Ivar haft ont vet jag ju inte, det känns iaf kanon att det ser så bra ut nu

Fortsätter köra enligt Ann’s direktiv såklart

I morse när jag vaknade snöade det lappvantar nu har det övergått till snöblandat regn – helt perfekt väder alltså!!

Inte en enda huggorm i sikte förhoppningsvis när dogzen ska gå dagens spår på eftermiddagen, jag såg då inte en enda orm när jag gick ut spåren för någon timme sen – krockade dock nästan med en grävling Herr/Fru grävling ser ju otroligt dåligt tror jag, den vek inte av förräns ca 10m ifrån mig. Jag hade is i magen och stod helt tyst för jag ville se vad den skulle göra. Jag älskar grävlingar

Älskar det här vårvädret alltså!! Det får gärna snöa nu när vi är inne i maj för det kan ju inte ligga kvar då & jag skulle gärna ha nollgradigt året runt i stället så vi slipper fästingar/ormar

www.aftonbladet.se

Smått fantastiskt resultat

I en ras som snittar ca 40 registrerade individer/år de senaste 4 åren (och där det finns ca 265 levande, i sverige registrerade, hundar varav kanske 30% har exporterats) finns det 2 individer på topp5 SM-kvallistan i skydd

Det finns ingen annan bruksras som uppvisar en sån statistik vad jag vet.

http://www.dogmatix.se/index.php?grp=Skydd

OBS! Det är min uppskattning hur många individer det finns idag i Sverige. Tidigare hade jag ju koll på alla holländare men nu är det för många totalt, t o m för mig Jag har dock full koll på de flesta stamtavlorna fortfarande

http://www.youtube-nocookie.com/embed/cPxQT2RSf00

Träningskväll på klubben; platsliggning med skott, årets första för Ivar – alltid lite nervöst tycker jag Tänk om hunden blivit skotträdd under vintern lixom Iofs har vi hört smällare/fyrverkerier flera gånger (nyår, påsk, valborg osv) utan att de reagerat men säker kan man ju ändå inte vara.

Ivar låg hur bra som helst, jag la honom lite för sig själv för att jag skulle kunna ta upp och kampa med honom lite då och då, han vickade inte ens på öronen vid skotten utan var helt fokuserad på sin mami – världsklass

Gjorde lite mer övningar oxå såklart, fritt följ, kryp, lite framåtsändande, sitt-stanna-kvar, ställande på inkallningen är vad jag minns hade ingen riktig plan utan bara körde det som kändes *rätt*

Underbart att vara igång med träningskvällarna igen iaf, ska försöka träna varje vecka nu!!

UNDERBART oxå med dagens väder 18 grader varmt på kvällen, känns bra med åtminstone 1 varm dag. I morgon blir det regn/snö igen

En av valparna på bilden är Jözta , nu 2 veckor!! Det blev hela 6 hanar (och 5 tikar=11 valpar och alla är tjocka och fina), helt otroligt. Längtar tills vi ska åka och hälsa på valparna om ca 2 veckor

Ännu en härlig dag med hundträning tillsammans med goa människor att lägga till handlingarna

Idag var det sånt där underbart vårväder, fantastisk solvärme och lite *lagom* kyla i luften – det är fortfarande minusgrader på nätterna och frost på (de tidiga) morgnarna.

Det var inte så *skojigt* idag dock på Mischas spår som jag följde med Heléne runt på, såg minst 3 ormar. Urk, vilket ångest det framkallar blir ju livrädd att hunden ska bli biten. Till slut gick H med jättekort lina för att hinna se ormarna Fy f-n vad jobbigt det är med ormar och värre verkar det bli för varje år. Ormar är ju inte ute efter att bita hundar/människor det vet jag ju, men dom försvarar ju såklart sig om man kliver på dom. Det var jag som gått ut Mischas spår och när jag gick ut det såg jag inga ormar, men sen några timmar senare när M skulle spåra så var det ju mycket varmare och då hade dom kommit fram. I en håla i marken var det fullt med ormar, fy vad äckligt

Jag tänkte strunta i Ivars spår sen för jag hade sån ångest över ormarna, men så körde vi ändå & då såg jag inga ormar som tur var!! Ivar missade en pinne annars var han duktig. Tror han missade en av pinnarna som låg i vinkeln iom att han slog flera gånger i en av vinklarna, sen gick han över “Kotte” (igelkott-mjukisdjur) oxå som låg efter slutet så den slängde jag över huvudet på honom innan han kom ut på vägen

Efter skogsarbetet for vi ner på klubben och körde platsliggning och lydnad, känns superbra nu med Ivars platsliggning och även sitt-stanna-kvar-stadgan, sh-t hoppas det börjar ordna upp sig så vi kan tävla nån gång

Fotot visar vårt läger, ser lite ut som en zigenarby när vi är ute i skogen