M.E.F.O.D

https://www.youtube-nocookie.com/embed/gTvC-ZCA_M8Platsliggning med skott på Hedemora-Säter BK i går kväll. Jözta 3e hund från vänster. Underbara hund, ny plats och nya hundar och han ligger hur fint som helst

Bra träning igår kväll i övrigt oxå, men annars har det blivit alldeles för dåligt tränat denna vecka. 1 spår har vi hunnit med hittills och det är alldeles för lite!

Lydnadsmässigt har Jözta fina utförande på en del av momenten & vissa har vi lite *svårigheter* i. Inkallning t ex där han oftast lägger sig ner medans jag går ut, jag försöker skapa mer *förväntan* hos honom och få honom mer på *tå* genom att överraska och ropa på honom lite ad hoc – funkar sådär. Apporteringen har jag skrivit om förut att den är jag inte nöjd med alls Nåväl, bara att fortsätta öva såklart – att ge upp är inte min – eller Jöztas – grej

Redan måndag. Hela mitt väsen längtar efter vila. Hela helgerna går ju åt till allt som inte hinns med pga att jag måste jobba, så måndag morgon är jag såklart helt slut – både i kropp och själ.

MEN vila får man göra när man går i pension, nu KÖÖÖÖÖÖÖR vi en vecka till

Bilden: kidnappardrama i Gävle i helgen, Jöztas duktiga brorsa jobbar mot buset

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20692214.ab

Spår på längden och bredden nu för tiden

Igår hade vi sån tur och fick en helt, för Jözta, okänd spårläggare. 1000m och 8 pinnar och han tog allt! Kollade tiden oxå för en gångs skull och trots vår vanliga lekstund vid pinnarna så höll vi oss på rätt sida marginalen

Lika snabbt som spårandet av *färska* spår och krypet utvecklas åt rätt håll, så backar apporteringen. SUCK! Jözta saknar ju i princip alla sina premolarer vilket gör att jag inte kan ställa så höga krav på *hur* han ska ha apporten i munnen.

Det fattar jag ju att det kanske inte är så bekvämt att ha apporten mot gommen/tandköttet. Jag märker att han föredrar att hålla apporten med molarerna och självklart måste han få göra det, jag vill ju inte att han ska förknippa momentet med obehag iom att apporten gnager mot gommen/tandköttet. MEN han kan såklart inte *gripa* med molarerna så det innebär ju att det blir ett kraftigt *omtag* när han kastar bak apporten direkt efter gripandet – och det här stör mig nåt fruktansvärd trots att jag redan har bestämt mig för att det är OK! För att rädda 7an på detta moment så måste restan vara *perfekt* och det kan det ju vara med lite tur

OMG Hur dum får man vara och ändå ha tillgång till internet?!

Egentligen räcker det att lära sig 3 engelska ord och sen lägga på: “Go fuck yourself”

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/vag-av-microsoft-bedragerier-mot-aldre

Filmtips!

Har tipsat om den här förut. Filmen med en hel del fakta. Filmen som ingen miljöorganisation vill *ta* i. Tack och lov att internet finns så man kan titta på den ändå. Lika viktig som “the cove” och “blackfish”.

Om du bryr dig det minsta om moder jord, se den!!

https://www.youtube-nocookie.com/embed/nV04zyfLyN4

http://www.cowspiracy.com/

Jözta har fått sin första titel
Han kommer inte kunna få så många titlar även om det skulle gå bra på brukstävlingar t ex, eftersom han inte kan få en “2a” på utställning pga saknade premolarer. Så det gäller att samla ihop de titlar han kan få

Idag är det jordens egna dag “Earth Day”.

http://www.earthday.org/

Gör googles egna vetenskapliga test:
https://www.google.com/webhp?#q=earth%20day%20quiz

Jag är en mantisräka tydligen

Idag drog Jözta omkull mig i början på spåret, jag skulle försöka ta mig över ett stort dike & då lyckades jag flyga omkull. Landade på en pinne & det gjorde så fruktansvärt ont så efter att jag tagit mig upp och fortsatt nån meter svimmade jag. Jag kände bara hur det svartnade pga smärtan. När jag vaknade stod Jözta över mig och viftade på svansen – “varför ligger du där mami” typ – underbara hund Jag *vågade* inte kolla så mycket på benet eftersom jag kände hur det blödde, sneglade lite och såg att byxorna var trasiga och alldeles blodiga.

Jag gillar verkligen inte att se sår/skador så jag brydde mig inte om det utan lyckades stappla runt de dryga 1500m, det jag inte ser finns inte lixom

När jag kom hem var jag ju tvungen att kolla och fy sjutton, ett ganska stort och rejält djupt sår blev det. Hmm tänker på stelkramp, hur länge räcker en sån vaccination? Sist jag fick en stelkrampsspruta var 1995 då jag blev hundbiten ganska illa, undrar om det fortfarande funkar?!

Hade nån av mina hundar fått ett sånt här sår, hade jag åkt raka vägen till veterinär – är inte lika noga med mig själv. Jag hatar sprutor/nålar och jag hatar att bli sydd, så jag kör vikingstilen och avvaktar. Läker det så läker det, blir det problem så får jag se hur jag ska göra – söka läkare eller inte.

Jözta spårade iaf hur fint som helst, trots att jag hade svårt att ta mig fram

Lägger in en bild på såret, innan jag tvättat och lagt om det:

https://www.youtube-nocookie.com/embed/NwHebesKw0MMåndag igen efter en hektisk helg. Vilodag idag för dogzen, skönt! Jag går bara 3-4 korta rundor med dom på vilodagar och resterande tid får de ha tråkigt. De får naturligtvis massor av bra mat eftersom det är i vila kroppen bygger.

Helgen har varit fylld av hundträning. Ångest. Ångest pga att jag lämnade in min bil idag och ska ha hyrbil i 3 veckor. SUCK. Vilken uppladdning till tävling Det är ju nu jag skulle behöva åka på massor av hundträning. Nåväl, det blir mycket träning hemma och den träningen är inte heller att förakta. När det gäller lydnaden så är jag *van* att lära in i princip alla delar i alla moment hemma i *köket*.

Grundträning. Den viktigaste träningen av allt. Jag tror inte det lönar sig att fuska/stressa fram resultat/utförande, iaf inte med den hundtyp jag gillar.

Att stressa/slarva är synonymt med ljud på den hundtyp jag gillar och det GILLAR jag inte. Just därför är jag petig/noggrann. Det finns dom som tycker jag är perfektionist & kanske jag är det – men inte av den anledningen många tror. Jag vill att mina hundar ska vara trygga med vad de ska göra och det gäller alla delar i alla moment & dessa kan man med fördel träna in var för sig innan man sätter ihop allt till respektive moment.

Grund-/delträning av moment utgör den mesta träningstiden för mig, sen sätter jag även ihop hela moment och även hela program i en lång kedja. MEN grundträningen är den vi kör mest som sagt. Mycket handlar det om tid tror jag. Om jag skulle träna så mycket som jag tror mina hundar *behöver* för bästa utförande så skulle jag inte ha tid att jobba.

Jag är grymt avundsjuk på alla människor som slipper jobba, de som klarar sig ekonomiskt utan att jobba. JAG skulle inte klara det eftersom för mig är *frihet* viktigast av allt, och en del av friheten är att kunna dra iväg vart man vill lixom. Det går ju inte om man inte har råd att tanka t ex. SÅ jag får finna mig i att ha begränsat med tid för hundträning.

Samtidigt så tror jag att det är det jag kommer att ångra om jag skulle få frågan i slutet; “är det något du ångrar” = “JA, jag ägnade alldeles för mycket tid åt att jobba” kommer nog mitt svar bli tyvärr

Filmen: vad rejält med *grundträning” & kopiösa mängder belöning kan leda till

Se varandra!

https://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2688111-hundogon-satter-fart-pa-hormonerna

Mycket hundträning blir det just nu

I onsdags var det träningskväll på Gävle som alla onsdagar. Platsliggning med skott superstabilt, som vanligt skriver jag för så säker är han på det. Helt otroligt, Jözta som var så skottberörd tidigare

Igår torsdag drog vi till Hedemora för att träna lite. Vi var flera från Gävle BK så idel bekanta ansikten. Möttes upp på klubben och sen drog M1 och jag iväg för att gå ut spår efter vägen mot Garpenberg, superfin skog hamnade vi i.

Innan vi hann åka tillbaka ner på klubben för att köra igenom lydnaden, ringde M2 därifrån och talade om att de hade blivit tillsagda att endast medlemmar fick träna på deras klubb. SYND, men det är ju upp till varje klubb att bestämma det – man får gilla läget helt enkelt.

Spåren gick iaf riktigt bra, Ivar missade 1 pinne men Jözta var kung på sitt spår. Men STARK är han

Min rygg är mycket bättre så nu kan jag hålla i linan själv när vi spårar. Köpte ett back-on-track ryggskydd och det verkar som om det gjort susen! Jag har det på så mycket som möjligt & kommer nog fortsätta med det så det onda inte kommer tillbaka

GRATTIS till min underbara huliganunge som idag fyller 3 år & grattis till alla syskonen såklart

I mina ögon fyller Jözta egentligen bara 2 år eftersom han gått i koppel nästan ett helt år, pga skada/operation/rehab.

I år är det Jöztas år har jag bestämt, nu KÖÖÖÖÖÖR vi

fotot: Jözta ca 4 månader, träningsdag på Bollnäs BK

https://www.youtube-nocookie.com/embed/jHS8LAqHyHs
I går fick himlen en till stjärna, RIP Mr Percy Sledge, and thank you for all the music.

En av mina all time favoriter. Vilken text, corny visst men vilka känslor

Jag har goda intentioner men de räcker inte så långt alltid, tid är en viktig faktor oxå. Tänker att jag ska uppdatera här, men det blir inte alltid av. Fejjan gör ju oxå att bloggandet minskar. Överhuvudtaget så är det dåligt med bloggande nu för tiden tycker jag & inte bara här

Det har iaf blivit lydnadsträning varje dag och spårat har Jözta gjort söndag och igår tisdag.

Lydnadsträningen går BRA i huvudsak tycker jag med många fina delar. Vi kämpar på med detaljer i flera moment. Vår svaghet – som alltid – är *avsluten* i momenten, och det är där vi tappar poäng. Jag är väl medveten om det och ändå är jag dålig på att träna avslut, go figure

I söndags var vi ett gäng som träffades och körde igenom varandra lite, i valfri klass. Jag körde lägre med Jözta. Himla bra träning att köra med kommendering och ändå gå in och belöna när som helst. Det har ju blivit 3 tävlingar på raken med Jözta och jag vill inte att han ska börja *generalisera* kommendering = långa kedjor utan belöning. Samtidigt så vill jag att mina hundar ska *klara* en hel klass som ett helt *moment* och det klarar även Jözta. Ibland kör jag så när jag tränar att jag kör hela klassen i rätt ordning alla moment (ofta kortar jag ner momenten) utan att checka ut honom, varierar med att *överraska* honom och belöna mitt i programmet osv. Med den här hundtypen får man dock vara lite försiktig så man inte får ljud med den här typen av träning, gäller att ha hunden i *hand* hela tiden och inte släppa på kontrollen mellan momenten

I måndags var vi till klubben och körde igenom hela lägre klass igen. Det enda moment egentligen som inte är betygsmässigt ännu är krypet, med en snäll domare kan det gå vägen det oxå! Sen är det ju så med Jözta att 0an är lika nära som 10an, jag gillar ju tryck och engagemang i mina hundar och tränar därefter så med minsta lilla missförstånd så är 0an ett faktum

Tisdagar har Skutskärs BK träningskväll så igår var vi några som drog dit. Perfekt med platsliggning med skott på ny plats. Jözta är så himla stabil och låg hur fint som helst, supernöjd med honom!! Det blev även spår för Jözta som sagt, och det spåret lägger vi till handlingarna. Han spårade ok, lite flamsigt, men han tog bara sista pinnen Ny för honom spårläggare & det skulle vi behöva ha oftare tror jag? Nåväl, bara att öva på – “failure is not an option” eller nåt

bilden: från Vällingby BKs facebooksida, jag och Jözta på tävlingen där.

Har haft världens underbaraste lördag

Efter en härlig lång slappmorgon med flera timmars kaffedrickande och Dr Phil drog vi till klubben. Gick en rejäl terrängprommis på drygt 1,5 tim, kändes i ryggen efter att ha gått över stock och sten minsann.

När vi kom tillbax till klubben dök några träningsvänner upp och så blev det en massa lydnadsträning + budföring. Så himla nöjd med min huliganunge, det känns som vi kommit ytterligare ett steg framåt i flera moment. Mycket har kommit på plats så jag börjar känna en viss tillförsikt inför kommande tävlingar

Jözta fick springa *långa* budföringar som gick kalasfint, vi är något på spåret oxå när det gäller att få honom att lämna mottagaren – kommer bli super

Bilden ovan: Fika efter träning. Bilden nedan: dogz väl kamoflerade i skogens nuvarande färger

Mira är så söt, hon vill inte lämna appellplanen eftersom hon tycker det är så kul att träna:

När jag kom hem traskade jag ut spår åt alla dårar & efter en välbehövlig sen lunch och en timmes powernap fick de gå dom. Ivar missade en pinne men Jözta hade alla rätt. Agnes fick ett kortare godisspår som hon naturligtvis inte missade nåt i Det var inte bra för min rygg dock att spåra så färska spår med dom, men vad gör man inte för *konsten* eller nåt

Efter ombyte och fixande blev det en tur till staden för att bli bjuden på middag, värsta lördagsmys lixom. Så efter en lång dag, som känns som en vecka pga alla aktiviteter har vi landat hemma igen

Tusen år och två minuter. Ja så känns det.

Det känns som det var tusen år sen Pippen var här. Samtidigt känns det som det var två minuter sen han lämnade mig. Tårarna bränner fortfarande bakom ögonlocken när jag tänker på honom.

En sån fin och klok hund, och som *verkligen* ställde upp när det gällde. En totalt orädd hund med en försvarslust utan dess like, han var en sån där hund som aldrig skulle gett sig i skarpt läge. En fantastiskt vän och en förmån att få ha levt med en sån hund, samtidigt som det naturligtvis inte passar alla att ha en sån hund – det innebär ju även stort ansvar.

De här 3 bilderna är några favoriter på farbror Pippen och malledåren. Ivar kunde inte haft en bättre förebild när han växte upp

“Sometimes it’s like someone took a knife baby edgy and dull
and cut a six inch valley through the middle of my soul…”
¨
Idag är det en sån dag

https://www.youtube-nocookie.com/embed/zAH8kpr5d5kRedan fredag, det var ju nyss helg lixom

Min rygg mår inte bra. Det började i samband med snöskottning för någon månad sen och därefter har den inte blivit helt bra. Tror inte det är muskulärt eftersom den är helt bra i vila & sen när jag rör mig blir det successivt värre och värre. Jag klarar inte att gå längre än ca 3 km med dogzen nu och då är minst 2700m en riktig plåga. Nåväl, man ska inte gnälla – det skulle kunna vara mycket värre!

Som tur är så har jag *änglar* runt mig som kan rycka in har fått hjälp att spåra med grabbarna som syns i filmerna. TACK för det!! Jag kan gå och lägga ut spår eftersom jag då kan gå i min egen takt, men det är ett *helvete* att hålla linan när nån av mina *dårhundar* spårar.

Förutom spår har det blivit lydnadsträning. I onsdags hade vi sån tur att få skott igen på platsliggningen & satan vad stabil min huliganunge är. Så himla nöjd med honom, andra platsliggningen någonsin med skott och jag kan *redan* stå på 50m och han ligger hur fint som helst. Vapnet *klickade* en del så då vände han sig om några gånger och kollade på skytten, men annars låg han superfint – skotten brydde han sig inte alls om.

Körde även en (kort) budföring med skott. Ca 1 år sen han sprang budföring (pga skadan/operationen/rehab) & premiär med skott, men han gick som tåget min underbara huliganunge. Det är *relativt* stora problem att få iväg honom från mottagaren dock, så där har vi lite jobb att göra innan det blir betygsmässigt. MEN det är ju ett LYX-problem i detta moment
https://www.youtube-nocookie.com/embed/h88XZzZ2L4M

https://www.youtube-nocookie.com/embed/6fh72CWjuDIPåskdagen och 2 hela dagar ledigt kvar

Vi har spårat och tränat lydnad de här påskdagarna som varit. Så härligt att kunna vara ute hela dagarna och träna hundar!

Lydnaden med Jözta är ömsom vin och ömsom vatten, just nu är hoppet vatten. Fattar inte vad som hänt där?! MEN han är himla intelligent iaf huliganungen Nåväl, det är bara att träna på så blir det nog bättre!

Filmen ovan: Jözta retas och Ivar vaktar sin *pinne*

https://www.youtube-nocookie.com/embed/zurWFVMw8OUJohan Glans om påsken

Påsk är en kristen högtid för att fira Jesus lidande, död och uppståndelse. De enda som lider och dör för denna högtid i sverige är väl alla höns som utnyttjas i djurfabrikerna? Tror knappast de har något att fira.

Även om man (tror att man) köper sig *fri* genom att köpa krav-ägg så innebär det ett lidande för djuren. Det är olika grader av lidande bara; 4 st hönor i en bur eller 6 st höns per m2.

I båda typerna av äggproduktion mals levande/gasas alla tuppkycklingar ihjäl.

I båda typerna av äggproduktion packas hönsen i lådor/plastbackar vid ca 18 månaders ålder (eftersom lönsamheten går ner efter denna ålder) och fraktas i långtradare under många timmar till slakt. Deras magra och utnyttjade kroppar går inte till människoföda utan de blir istället minkfoder eller så eldas de upp för fjärrvärme.

De höns som har *tur* gasas ihjäl på gården och slipper stressen av att packas i en låda (som en sardin) och fraktas till slakteriet. De slipper hängas upp i fötterna levande i ett löpande band och se på hur de framför behandlas innan det är deras tur.

MEN huvudsaken svensson har ägg att *njuta* av på sitt påskbord!

Hur långt har vi kommit egentligen. En mycket klok man (Mahatma Ghandi) sa:

“The greatness of a nation and it’s moral progress can be judged by the way it’s animals are treated.”

Eller på svenska:
“En nations storhet och dess etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur.”

Och visst är det så. Sverige är ett U-land i sammanhanget, precis som så många andra.

Hur kan man tycka att det här är OK är ett mysterium för mig:
Men tydligen tycker *folk* det är ok annars skulle man ju inte köpa ägg?!

Som vanligt är det konsumenterna som styr. Utan konsumtion ingen produktion. En enkel ekvation.

Mycket handlar ju om *vem* man vill vara. Att sträva efter att vara den här killen känns bäst:
August Landmesser, killen som vägrade göra hitlerhälsningen. Han använde sin hjärna till det den är avsedd för, att TÄNKA med

Veckans sista arbetsdag!! Nu stundar *ledigt* ända till tisdag nästa vecka

Ledigt blir det ju inte såklart, men det som är inbokat är massor av roliga aktiviteter! Hundträningar och -tävling, umgås med fina vänner och allmänt *festande*
I går onsdag blev det en tur till klubben på kvällen. Vi var några tappra medlemmar som tränade lite. Jöztas apportering var katastrof verkligen, f*n vad dåligt han gjorde det. Sen kom jag på hur orättvis jag var som lastade honom för dåligt utförande, som vanligt ligger felet hos mig. Jag ger honom fel förutsättningar = klassiskt förarfel. Den träapport som jag har är av ipo-modell och väger gissningsvis nästan 1 kg. Apportbocken vi lånade igår var en klassisk *svensk* apportbock och den väger gissningsvis 2-300 gram? Naturligtvis blir gripandet galet då Jözta förväntar sig mer tyngd och tar i för kung och fosterland Ska köpa en svensk apportbock idag (har haft en sån men vet inte vart den är).

Jözta fick även öva lite på hoppet & det momentet är på g absolut. Krypet är nästan betygsmässigt, med en *snäll* domare kanske MEN eftersom det verkar som om plats med skott funkar redan, hade förväntat mig att få lägga mycket mer träning på det, så kanske vi klarar oss utan kryp i värsta fall.

Redan onsdag

Den här veckan är det bara 3,5 dagars jobb, så borde alla veckor vara.

I måndags var det vilodag som de allra flesta måndagar. Var även och kollade upp Jözta hos Ann, och allt ser bra ut!! Så underbart Passar alltid på att väga hundarna när jag är där det finns våg och Jözta vägde drygt 36 kg nu – OMG! Han går säkert ner nu i påskhelgen när jag är ledig, hoppas jag iaf

Igår tisdag blev det spår med alla dogz, släppte på Jözta ca 20.30 och inte ens då var det riktigt mörkt – aj lavv itt