M.E.F.O.D

Årets mörkaste dag idag och vad passar bättre än regn? Så underbart med ösregn idag igen – tummen upp för det I dag på eftermiddagen inträffar som sagt vintersolståndet och om några dagar så börjar ljuset sitt återtåg. Det står ju *still* någon dag men sen så

Helt fantastiskt vilken underbar vinter vi har!! Även om snön kommer efter jul så blir det inte 6 månaders helvete som vi haft de senaste åren utan bara max 3 månader!! Har jag sagt att jag älskar regn?!

fotot: Jözta nyss på en av sina alla *korta* promenader, han tycker det är pest och pina att bara få *skritta* men han får iaf komma ut lite

Var och tränade i hallen i Fagersta igen igår, så underbart att kunna träna inomhus: lagom varmt, torrt och ljust!! Jag hatar verkligen att träna i ridhus då det är iskallt, skitigt och mörkt! Skulle önska att vi hade en sån här bra hundhall, som den i Fagersta, i gävle oxå. Det måste ju finnas underlag? Vi har ju *massor* av klubbar i området: hofors, sandviken, valbo, gävle, skutskär, ockelbo – varför skulle vi inte kunna gå ihop och bygga en hall? Hallen i fagersta är ju byggd i klubben regi, *en* enda klubb alltså!

Bilda en förening “hundhallen gästrikland” och bygga en hall gemensamt? sälja andelar/medlemslån, alla som köper andelar/lånar ut pengar får x-antal timmar gratis varje vinter i hallen, söka kommunalt bidrag till bygget, sponsorer i form av byggfirmor?! Det måste ju bara gå att lösa tycker jag! Vad kostar det att hyra en industrilokal och fixa i ordning?
.

R.I.P för i år, ses nästa år

http://gd.se/nyheter/gavle/1.6630331-bocken-brann-i-natt

SBK vill veta vad du gör med din hund! Svara på enkäten här:

http://survey.opinio.net/s?s=9220

Passa på att göra din röst hörd när det gäller bruksprovens utformning. Jag har bl a lämnat åsikter om att platsliggningen borde göras som den görs i de internationella proven, där 1 hund i taget ligger plats medans en annan hund går lydnaden. Mycket bättre ju!!

Läs mer på brukshundklubbens sida:

http://www.brukshundklubben.se/funktionar/klubb-organisation/forbund/nyheter/20131/12/vad-gor-du-och-din-hund/

Torsdag = hundsim som vanligt så vi drog till Lotta efter jobbet idag. Ivar tycker ju att det är bland det roligaste som finns att simma och har bråttom i, Agnes är inte lika imponerad Jözta tyckte nog det var ett välkommet avbrott i hans tråkiga *vardag*
Det märks nu att vi är inne på årets absolut mörkaste dagar, det blir knappt ljust på hela dagen! MEN vad gör det när det är så underbart väder, regn nästan hela dagen idag – blir på så himla BRA humör – älskar regn!! Och i synnerhet regn som hjälper till att ta bort den eländiga snö som envist ligger kvar lite här och där. Det finns ingenting som är så deprimerande som att *se* snö så den är jag så glad att slippa. Det är en del is kvar oxå där skoterspår varit är det ju tjock is kvar som vi väntar på ska försvinna!

På lördag eftermiddag inträffar vintersolståndet, och efter det blir det ljusare igen – så himla skönt att ljuset snart kommer tillbaka!!

Ska bara jobba några timmar i morgon och sen blir det ledighet (bortsett från 1 dag då jag ska hålla ställningarna), och gissa hur jag längtar. Hela min kropp och min själ *skriker* efter vila. Jag har ju världens bästa jobb på världens bästa firma, men det betyder ju inte att vi inte *sliter* – för gud vad vi sliter & denna höst har varit riktigt jobbig på många sätt. Vårterminen kommer oxå bli tung så då behöver man en rejäl vila innan det kör igång igen

Hörde på nyheterna igår att allt fler ungdomar förtidspensioneras?! Varför är det så?! Är det inte bättre i så fall att vi som jobbat 30 år får gå i pension än att pensionera ungdomar som aldrig jobbat och betalat skatt?! Hur kan man få gå från skolan och direkt ut i pension?! Helt sinnessjukt ju

Tänk att *vi* haft sån tur att Jözta har blivit bättre. Det är helt otroligt hur mycket bättre han är. Så tacksam så det finns inte. Jag trodde mer och mer för varje dag han haltade att det inte skulle gå vägen med honom, men nu är jag hoppfull igen att det ska gå att *rehabba* honom frisk!

Både Jözta och jag skiter i om han aldrig kan träna sök igen, huvudsaken han kommer tillbaka till ett aktivt bruksliv där han får jobba med sin nos. Vi struntar fullständigt i tävlingar om det blir så att han inte kommer kunna träna hopp och kryp t ex utan att gå *sönder* igen. Kan han bara leva ett aktivt bruksliv så kommer både han och jag vara lika lyckliga ändå

Var ju tillbaka till Erik i måndags och han tyckte oxå han blivit mycket bättre! Sen idag var vi till Ann och hon håller med, såg det direkt när hon hämtade oss i väntrummet! Jözta fick gå i vattentrasken för första gången och så fick han vibba. Nu ska vi köra lite på balansplattan, fortsätta kyla och vi får ju gå lite mer nu – hela 15 minuter åt gången och upp till 6 gånger per dag! Toppen att Jözta får komma igång och röra sig lite mer, kommer nog hans mage att funka bättre oxå så slipper han vara så hård i magen. Han har tappat hela 1,5 kg i vikt samtid igt som han aldrig har varit så här *fet*, tror musklerna omvandlats till fett då han inte rört sig på nästan 2 veckor. Han har gått från 32 kg till 30,5 kg på 10 dagar, men har mycket mer underhudsfett nu och är inte så *deffad* Muskler bygger han snart på sig igen när han får börja röra sig!!

fotot: alla mina fina hjärtan på lunchpromenaden idag

..

Julklappstips

Polio härjar bl a i bland de krigsutsatta barnen i Syrien.

Vad kan kännas bättre än att, istället för att köpa meningslöst skit, skicka de pengarna till t ex Unicef och ge bort ett fint gåvobevis i stället? Inget går upp mot det tror jag
http://unicef.se/gavoshop

Själv har jag hittills köpt 10 vaccinpaket, och vilken underbar känsla att veta att 300 barn kan få vaccin mot mässlingen och polio!! Polio är en fruktansvärd sjukdom som vi i västvärlden numer (tack vare vaccineringar) är förskonade från:

http://unicef.se/gavoshop/213-vaccinpaket

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/polio/

..

Det underbara vädret fortsätter, regn och grått hela dagen igår så snart är den eländiga snön borta – tummen upp för det

Spår med Ivar och Agnes igår och Ivar fick även göra uppletande. Stackars Jözta fick inte göra något alls, så ser hans hund-vardag ut nu för tiden. Totalt sysslolös stackars hund Mitt hjärta blöder när jag ser hans bedjande blick och när han “far runt” trots att jag typ håller i halsbandet eller 1 dm koppel Jag får vara lite hård i hjärtat nu helt enkelt om det här ska lösa sig, jag gör ju inte det för att vara dum men det fattar ju inte Jözta. MEN HAN ÄR HELT KLART BÄTTRE Visst han är fortfarande halt men inte på samma sätt, jag kanske tar ut glädjen i förskott får se vad veterinär säger idag, men iaf *jag* ser en KLAR förbättring i hur han rör sig!!

fotot: bröderna brothers för flera veckor sen ute på Vikbolandet (innan Jözta skadade sig alltså!!!)

//www.youtube-nocookie.com/embed/VlI9Ryrc0MEIgår när jag kom hem från sökträningen med Ivar så tyckte jag att Jözta var bättre, jag vågar knappt hoppas men jag tycker även idag att han verkar bättre!! Hoppas, hoppas, det är sant och det inte är mina ögon som vant sig vid hans sätt att röra sig!! Känns som om jag vill hålla andan om det bara kan få det att vara sant lixom

Jag gissar att det är kylandet av bogen som börjar ge effekt? Jag sitter och kyler bogen 4 x 15 min per dag nu vilket ger 1 timme totalt, ordinationen var 2-3 gånger per dag men jag tror inte en extra gång skadar Däremot så är han jättehård i magen stackarn, och det beror nog på att inte får springa som han är van för då hålls ju magen igång bättre – eller så beror det på medicinen (metacam) jag tror magproblem är en av biverkningarna på den medicinen.

Ivars sökträning igår gick bra i det stora hela. Jag värmer alltid upp med en markering på mig själv innan vi börjar (se filmen ovan), och om man bortser från den inledande crashen in i mig så fattar han ju vad det går ut på! På 2 av skicken på ena sidan drog han sig åt höger (framåt) så där fick jag korrigera honom, övriga skick raka och fina från början. Vi måste komma på nåt sätt att få ut honom en bit från figuranterna, som det är nu så är han alldeles för *nära* (åtminstone inledningsvis sen backar han ju). Tror säkert en sökfigurant som inte är bekant med Ivar skulle kunna svara jakande på frågan “blev du verkligt oroad” och någon rapporteringskod A vill vi ju inte ha

Fortsatt oroligt läge med Jözta. Han är precis lika halt idag oxå. Var ju till Ann igår och hon kan ju inte säga vad det är, men inte helt otroligt att han skadat senor på insidan av bogen eftersom han inte vill använda benet

Återbesök hos veterinär på måndag, är det ingen förbättring tills dess kommer jag åka till Strömsholm med honom för röntgen av mjukdelar (skelettröntgen visade ju inget fel), för så här kan han inte ha det. Stackars hund, nu har jag ju honom antingen kopplad och 10cm från mig hela tiden, eller instängd i en kompostgallerhage runt en biabädd. Går ut och rastar honom 4 gågner/dygn och går då ca 3-500m med honom i slowmotion.

Det jag ska göra med honom fram tills återbesöket hos Erik är att kyla bogen, fick med mig ett jättebra kylpack som jag förvarar i frysen och tar fram och använder. Det är mjukt och formbart trots att det kommer direkt från frysen. Sen ska jag göra en övning där jag *hjälper* Jözta att belasta vänsterbenet väldigt korta stunder.

Jag försöker tänka positivt men tankarna skenar ju såklart. Tänk om det inte går att fixa? Om han inte kan komma tillbaka till ett fullgott bruksliv så finns det ju bara ett alternativ. Man har ingen rätt att döma en hund, iaf inte den här typen av hund, till ett liv i koppel. Aldrig i livet!! Tävlingar skiter jag fulltständigt i men han ska kunna springa lös, kunna leta grejer och spåra – söket kan vi såklart strunta i – han måste få arbeta med sin nos flera gånger i veckan allt annat är grovt djurplågeri.

Nu är det *bara* 3 dagar kvar tills vi ska tillbaka för att se hur vi går vidare med det här. Jag har väl aldrig någonsin önskat att helgen ska gå *fort* nångång men just nu vill jag bara att det vore måndag.

//www.youtube-nocookie.com/embed/T9AOiQorMxAVad vi gör på firman, typ Världens bästa firma att jobba på med världens bästa arbetskamrater

Så här är det att jobba hos oss:
//www.youtube-nocookie.com/embed/UoCT9uETfVQ
Och jag har fortfarande samma känsla som Gunnar i filmen, efter drygt 20 år, och börjar varje arbetsdag med ett leende och spänd förväntan över vad dagen erbjuder.

Visst är jag lyckligt lottad?

Ivar har fått en egen storm uppkallad efter sig, förståeligt iofs mtp hur han drar fram genom livet! Snart fyller malledåren hela 8 år men det vet han inte om – som tur är!!

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/vader/article28021.ab
—

Kan man bli annat än på bra humör när det töar och snart är snön ett minne blott? Glädjen blir nog inte långvarig men just nu så njuter jag av det

Idag ska jag till Ann med Jözta äntligen, får se vad hon säger. Han har ännu inte slutat halta. Känns inget bra alls. Tror jag sovit 7 timmar totalt på de senaste 3 dagarna, vaknar varje kvart typ av oron för min underbara huliganunge. Får nog bli en tripp till Strömsholm och datortomografi/magnetröntgen med honom om det inte snart vänder. Jag har ju haft mängder med skadade hundar men ingen som haltat så här länge, han har ju fått metacam sen i måndags och det har inte gjort någon skillnad alls.

Jözta är ju helt galen och understimulerad, han älskar ju att springa och jobba med sin kropp och nu får han bara koppelrastningar så han håller ju på och exploderar. Får försöka hitta på saker som ger honom *mental* stimulans åtminstone, häromdagen följde vi med till travet när H skulle dit med Odille och det tyckte han var skoj

– 40,8 grader igår i http://www.nikkaluokta.com HUR kan man leva där, helt obegripligt ?!

Som tur är så kommer värmen idag, hoppas på regn oxå så det vita eländet försvinner

—–

Snälla L fixade en tid till Erik idag eftersom Jözta fortfarande haltade lika mycket.

Erik bände runt på och drog i Jözta åt alla håll, fick en liten reaktion från bogen. Röntgen visade inget fel så måste vara i mjukdelarna. Nu blir det smärtstillande och återbesök till Erik om 1 vecka + att vi ska till Ann på torsdag. Jözta får en vecka på sig att bli smärtfri, i annat fall blir det nån typ av operativt ingrepp – vilket jag innerligt hoppas han slipper!!

Underbara huliganunge som bara finner sig i allting, stod helt stilla när Erik bände runt med han. Svårt att tro att det är samma hund som nu klättrar på väggarna typ, OMG hur ska vi stå ut flera dagar till med en konvalcsens-Jözta

fotot: Jözta på röntgenbordet

Första riktigt *kalla* vintermorgonen idag, -17 grader när jag skulle ut med dogzen då är det lätt att hålla sig för skratt omss

Jözta är fortfarande lika halt Det blir inte bättre när han går heller så något *allvarligt* måste ha hänt med honom. F*n helvetes j-vla sk*t, stackars min lilla huliganunge. Jag tycker så himla synd om honom när han kommer hoppandes på 3 ben. Jag har såklart försökt hålla honom i *stillhet* hela dagen idag, har bara gått ca 3*500 m med honom i koppel och haft honom bakom *galler* inomhus MEN han lyckas ju fara runt ändå – skulle haft en bur jag kunde haft honom i.

Både jag och dogzen tycker det är så roligt med söket men frågan är om man inte ska lägga ner det, pga alla skador?! Får fundera på det helt klart tyvärr

Ivar och Agnes har fått sina vanliga *långa* rundor såklart & Jözta är så himla duktig och protesterar ingenting att man blir lämnad helt själv Agnes fick leta lite godis och Ivar fick ett uppletande i snön mitt på dagen.

Nu stundar ännu en jobbvecka, så segt nu när vi har så korta dagar, och jag är så trött jämt och hela min kropp skriker efter att få vara ledig och *vila*. På helgerna hinner man ju aldrig vila eftersom man på de ca 60 timmar man är ledig ska hinna med allt som man inte har en suck att hinna med under veckan. Skönt iaf att vi har en längre ledighet framför oss då det infaller ledighet på hela 5 arbetsdagar tror jag!! Näst nästa lördag vänder det oxå och ljuset börjar så smått komma tillbaka

–

Trotsade efterdyningarna av Sven idag och drog till skogs för lite sökövningar trots oplogade skogsvägar Vi var bara 3 st, 2 subaru åkte före och spårade åt den 3e bilen

Körde systemövningar idag, Jözta supermotiverad som vanligt. Shit vad roligt han tycker det är!! Tyvärr skadade han sig igen, haltade på vänster fram när vi var klar & nu är han jättehalt verkligen
Trots att jag använder så lite retningar som möjligt vid inlärning av söket, kör t ex inte med synretning som jag vet många gör, så blir mina hundar alltid så himla motiverade och springer så fort som deras ben bär dom. Varför blir det så här? Har jag tillgång till *för* bra figuranter? är belöningarna *för* bra? eller vad beror det på?

När Jözta började med söket förra hösten så åt han mycket hellre blåbär än letade efter figuranten – inte så konstigt mtp att han inte har någon nyfikenhet överhuvudtaget naturligt och är helt ointresserad av människor dessutom, nu står han på bakbenen och skriker innan vi kommer igång så fort han förstår att det är sök på gång Sen springer han som en j-vla dåre i rutan, han springer ut och markerar på några få sekunder – helst skulle jag vilja att han hade ett bättre *arbetstempo* och kanske tog 20-25 sek per slag och inte som nu max 10 sek innan han är tillbaka med rullen.

När jag lär in sökarbete på mina hundar så börjar jag med *nosen* på hunden; börjar med att placera ut en dold figurant på fullt djup, tar sen hunden i koppel och går ut i rutan och vindar in figuranten viskar “sök” när jag ser att hunden *har* figuranten, går en båge tillbaka till stigen och ställer mig mitt för figuranten där, påminner hunden om “sök” och så skickar jag. Jag gillar det här sättet för dels jobbar hunden från början med nosen då inga synretningar förekommer och dels är det en lugn metod iom att dom inte bara *springer* som dom gör om man tränar med synretningar, och sen får man raka skick på *köpet*. Går och vindar gör jag *länge* så vi har en bra grund, har nog *grundat* Jözta med vindövningar i ca 10 mån gissar jag.

Jag ska ju igång nu snart med tomskicksträningen med Jözta, kanske att motivationen går nere lite hos honom då när det inte blir figge-träff på varje skick?! Eller ska jag ändra på belöningen och köra med godis istället för kamp hos figgarna?! Problemet är att jag tycker det är så träligt att träna med godis Dessutom kommer jag aldrig ihåg att köpa godis, kampgrejer har jag ju alltid med mig lixom.

Stackars, stackars Jözta – lider med honom när jag ser hur ont han har Nu har jag lindat in honom i 2 back-on-track-täcken, får se hur han är i morgon. Är han fortfarande dålig på måndag så får jag försöka komma till Erik med honom.

//www.youtube-nocookie.com/embed/0EWbonj7f18Har skottat snö i 2 timmar och har ca hälften kvar Jag kräks på all jävla skitsnö och förbannar Sven

Laddar om nu med lite kaffe och bra musik innan jag ska ut och köra resten, Sven kör dock på med stormvindar och snökanon så jag får nog börja om från början igen

MEN eftersom jag är en oerhört positiv person så ser jag oxå möjligheterna, äntligen SUBARU-väder!! Älskar att köra bil när det är snöstorm

R.I.P Madiba

Förmodligen den största i vår tid!

http://www.aftonbladet.se/

“For to be free is not merely to cast off one’s chains, but to live in a way what respects and enhances the freedom of others.”
– Nelson Mandela

Klockren ledare i AB i dag av Fredrik Virtanen. Några citat från Fredrik nedan:

“Livet är det som pågår mellan statusuppdateringarna på Facebook. Alla morgnar när jag bara vill ligga kvar i sängen tills det blir sommar eller jag dör.“

Så sant! Livet är särskilt hårt denna mörka tid då det känns som att leva i en kolkällare, tänk om man fick vara ledig denna årstid så man fick se åtminstone en liten del av det korta dagsljus som nu är!

“I stället har vi ett samhälle där den som har tid att leva inte har råd – och den som har råd att ­leva inte har tid.“

Precis! Vi som jobbar får mer och mer pengar, men vi har ingen tid att göra av med pengarna. När ska vi som jobbar *hinna* leva? De som inte jobbar får mindre och mindre pengar, när ska de *kunna* leva?

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article16297452.ab

Varför kan inte *alla* jobba 6 timmar istället så att vi som idag jobbar ihjäl oss oxå får lite fritid?! Och de som idag inte jobbar får lite pengar oxå?!

Jag hoppas fortfarande på ett regeringsskifte och jag hoppas på att friåret kommer tillbaka. Jag kommer i så fall stå först i kön för att skriva på för ett års ledighet! Och jag kommer att stå i denna kö vart 3:e år (om det blir samma regler som förut att man måste jobba heltid i 2 år för att få söka). Är så sjukt j-vla trött på att jobba, jag har nog världens bästa jobb och arbetskamrater men att jobba heltid i så här många år (drygt 30) med endast 11 månaders uppehåll (friåret jag hade när Ivar var liten) sliter enormt på mitt psyke. Jag vill få tid att *hinna* med min fritid!

“Så vi biter ihop. Vi biter ihop tills vi dör i förtid av stressrelaterade hjärtsjukdomar med en sista salig tanke, ”jag hade ­åtminstone ett jobb”.

I’m too old for this shit

Första vinterdagen i den första vintermånaden & vi har inte få så mycket snö ännu!! Varje dag utan snö är en bra dag Det kom en del snö för någon vecka sen (ca 5 cm) som ju ligger kvar eftersom det varit kallt, men 5 cm kan jag *leva* med – det blev ju ljust och fint. Agnes tycker det är pest och pina med snö tror jag, hon är lik sin mami Det är väldigt lokalt med snön såklart, på vissa ställen är det ingen snö alls – orättvist att vissa slipper undan eländet!

Jag är så glad att det fortfarande går att träna spår och sök med dogzen, jag mår verkligen dåligt när det blir meterdjup snö i skogen och vi inte kan träna på flera månader. Alla hundar måste få jobba med sin nos flera gånger i veckan för att må bra och det är därför jag hatar snön eftersom det leder till att mina hundar får lida Iofs får vi tillfälle att köra hårda spår på parkeringsplatser, Köpis parkering är perfekt till det, men det är inte samma sak som att kunna låta dom jobba i skogen. Det blir ju mycket lydnadsträning på vintern, men lydnadsträning är inget *behov* hos hunden så som nosarbete är så det klarar dom ju sig utan.

Hade planerat en heldag igår med spår här hemma först, och sen lydnadsträning kl 11 och sökträning kl 13 – nu blev det inte riktigt så. Jag började dagen tidigt med att traska ut spår åt alla i pannlampans sken. Alla hundar spårade kalasfint, älskar den här årstiden nu när man kan lägga små godishögar i spåret (inga myror) som *överraskningar* åt dom. Supernöjd med allas arbete, Ivar missade en pinne men det är inte så konstigt mtp *vilka* pinnar jag använder på träning

När det var dags att dra till Valbo BK för lydnadsträningen så märkte jag att jag på fredagen när jag kom hem från Ann (ca kl 12.30) så hade jag lämnat tändningen på bilen och därmed lysena. Det hade ju gått nästan ett dygn = stendött batteri Suck, blir så trött på mig själv!! Lydnadsträningen gick därför om intet då jag var tvungen att invänta hjälp för att få igång bilen med startkablar.

Söket var planerat till 13 som sagt och den tiden lyckades jag iaf passa Jag är så himla nöjd med Jöztas utveckling i söket, så raka fina skick han går nu, jätteduktig på markering och påvis. Måste träna lite mer system och sen komma igång med tomskicken, jag har en plan för vintern Hoppas, hoppas snöeländet håller sig borta så vi kan köra hela vintern.

Enda *nackdelen* med Jöztas sökarbete som jag ser det just nu, är att han springer *för* fort tycker jag. Satan vad han engagerar sig, jag är livrädd att han ska göra sig illa

Jag har sån bra *känsla* med Jözta och söket, jag tror han kan bli lika bra som Pippen faktiskt. Han har den där *allvarliga*, *seriösa* arbetsmoralen på samma sätt som Pippen hade. Svårt att förklara vad jag menar, Ivar har den inte men jag tror Jözta har den. Sen verkar Jözta ha det där *sjätte* sinnet som Pippen oxå hade, sinnet där dom lixom *läser* mina tankar. Om jag tänker vägen han ska ta ut i rutan så går han oftast där, han fattar direkt *korrigeringar* om han går snett. Skillnaden mot Pippen är att han inte har det där *ifrågasättandet* som Pippen hade, “kan själv” var ju Pippens signum – och visst kunde han själv mycket mycket bättre än mig såklart men det ska ju vara *snyggt* oxå sökarbetet Det krävdes lång och konsekvent träning för att Pippen skulle köpa mitt sätt när det gällde systemet i söket. Jözta är så himla *lättkorrigerad* om jag jämför, när han blir *rättad/korrigerad* vad gäller riktningen ut så vänder han på en femöring när jag *rättar* honom och vid omskicket går han spikrakt ut. Sen gör han ogärna om *felet*, tror inte han har gått snett på de senaste 2 månaderna & så det är många raka skick det

Det är svårt att fatta att Jözta är den där valpen som inte var intresserad av någonting annat än att gapa när han var 8 veckor. Han hade noll föremålsintresse och social nyfikenhet, eller nyfikenhet överhuvudtaget. Han var helt ointresserad av omvärlden! Det enda han gjorde var skällde på allting typ! Jag trodde först att han var *utvecklingsstörd*, mentalt var han ju inte mer än 3-4 veckor typ. Jag har ju bara haft Ivar och Jözta som 8-veckorsvalpar och mellan de 2 var det ju milsvid skillnad. När jag hämtade Ivar vid 8 veckor så var ju han helt *galen*, bet sig fast i allt som rörde sig och bar runt på allt som inte satt fast. Skulle alltid ha något i munnen, och så är han ju fortfarande Jözta däremot hade inget intresse av att ta något i munnen alls. Jättekonstig valp faktiskt! MEN nu när jag ser utvecklingen nu så har det varit värt allt slit med honom, jag har ju fått bygga honom mm för mm då han inte hade något med sig naturligt. Vilken enorm skillnad att jobba med en sån hund och en hund som Ivar där allt fanns naturligt från början. Jag har alltid sagt att det inte finns några *perfekta* hundar utan man får dämpa/bygga det som inte finns där. Det svåraste, har jag upptäckt, är att bygga upp de delar som helt saknas i hunden. Det här med föremålsintresse är ju bland det viktigaste när det gäller brukshundar tycker jag, och det saknade Jözta helt och hållet från början. Så kul att allt slit lönat sig och att Jözta tycker det är så kul att *arbeta*

Som vanligt är hundarna våra bästa lärare, allt slit med Jözta har lärt mig så mycket – jag är ju van med mycket *mer* hund än vad det är i Jözta så har ju fått tänka mycket annorlunda med honom. Det är en enorm skillnad att utveckla en hund som Ivar som hade allt med sig naturligt och en hund som Jözta som saknade princip allt. Ivar var det ju bara att *styra* typ så funkade ju allt, med Jözta har det varit mycket mer jobb för att bygga honom till det han är idag. Ingenting är omöjligt!

//www.youtube-nocookie.com/embed/WhGsq9X1VZMKlart bäst just nu, den går på repeat hela tiden i stort sett. Bättre version på CD dock, hittar inte den remixen på youtube. Inte sen Prodigy 1994 gjorde “no good” har musik varit så här bra. Sjukt BRA i höstmörkret. Jag älskar ju hösten verkligen MEN jag ogillar att dagarna är så korta nu. Nu BEHÖVER man BRA musik i mängder för att överleva en månad tills det vänder igen!!

Plötsligt händer det eller nåt, många som undrar vad som händer. Jag tror att, har man som jag bloggat oavbrutet sen 1996 så behöver man en liten bloggpaus. Inte många som har bloggat så länge och som dessutom har allt kvar, jag har nästan allt kvar – tappade bort 1,5 år ca när min första hemsida på BIP (hette det så?) försvann. Men 1996 kallades det inte blogg utan reload var det begrepp som de flesta använde, “de flesta” iofs var inte särskilt många i början. Alla som då *bloggade* var ju med på Annica Tigers lista “Dagbok på nätet”, en lista som växte för varje år och sen vips så blev *bloggande* någon som *alla* eller iaf väldigt många gör. KUL!!

Tyvärr finns det inte många aktiva bloggar idag?! Tror många bara kör fejjan faktiskt. Jag har totalt tröttnat på fejjan, det är ingenting för mig utan jag har tagit bort det ur alla mobiler jag har. Tycker att det är jobbigt att försöka hänga med där och sen är det jobbigt att läsa hur duktig alla andra är och vilka perfekta liv dom har VEM fan bryr sig lixom, inte jag iaf!!

Nej, istället för fejjan så lägger jag den tiden på hundträning istället för det är inte klokt vad mycket hundträning det blir! Tränar mest spår och sök, blir en del lydnad oxå såklart.

Jözta går som tåget i söket, shit vad nöjd jag är med hans utveckling där. Tänk att gå från att ha noll intresse för att göra något annat än att äta blåbär till att gå så fint i sökrutan att jag blir tårögd varenda gång jag ser honom. Han har ett fantastiskt fint intresse, ett fokus som är helt otroligt – han är lite otålig och blir lätt frustrerad och ljudar så det gäller att hålla igång honom och vara *tydlig* med vad som gäller för att hålla ihop honom emellanåt men vi ska ju ha något att jobba på oxå. Bestämde mig till slut för att köra rulle på honom, även om han är en klockren skallhund, och det funkar kalas. Rullen och påvis fattade han på första försöket lixom, enda nackdelen med honom är att nu går det undan minsann. Tänk i början när han, om han bestämde sig för att gå till figurant, *gick* eller på sin höjd travade ut – nu springer han för allt vad tygen håller. När han hittar en figg så klipper han rullen och återvänder in till mig. Han är så snabb ut och markera och in igen att jag har fullt sjå att hinna *fram* på stigen på det sätt som vill. Det som är *kvar* innan tävling är att få till tomskicken, hittills har det endast blivit *oplanerade* tomskick som har funkat kalasfint med belöning hos mig då. Men jag vill gärna arbeta *igenom* min hund ordentligt även när det gäller tomskicken. Just nu håller jag på och arbetar *igenom* honom när det gäller rakheten på skicken, 99 skick av hundra går han rakt och fint på det 100e skicket kan han gå lite snett – vilket jag alltid *korrigerar*. OBS jag bankar naturligtvis inte honom gul och blå som en del tror att man menar med korrigerar utan jag *rättar* honom: “Stop” och göra om + beröm när han går rakt. Så har jag gjort med *alla* mina sökhundar (4 st) och alla har haft raka skick till slut

Vi kör söket nu 2 gånger i veckan, gäller att ligga i för snart är väl snöeländet här gissar jag och då är det slut på träningsmöjligheter Vi kör markeringar på träningstillfället i veckan (pga mörkret) och så kör vi på *riktigt* under helgen. Har även bestämt mig för att köra Ivar var 4:e gång Han fick ju köra en gång när Jözta var sjukskriven pga skada och så fint han gick min malledåre La ju ner söket med honom pga pålagringen, men hans rehab ger ju fantastiska resultat tack vare att vi nog har Sveriges bästa hundsjukgymnast här uppe: Ann Essner!! Vilken klippa och vilken kompetens hon besitter, så himla glad och tacksam för all hennes hjälp genom åren med mina hundar och olika *skador*. Så eftersom Ivar mår så bra så tänkte jag köra nån lägre sök med honom till våren, han behöver ju inte träna så mycket/ofta utan kanske 1 gång per månad i skogen några skick och sen bara träna markeringar så ska han väl klara en lägre-ruta Han är ju *genomarbetad* sen tidigare när vi körde fullt ut.

Jag försökte ju köra en appell med Jözta oxå i höstas men spåret gick åt skogen, betyg 6,5-6 så jag bröt såklart Vet ärligt talat inte vad som hände, spåra är ju Jözta verkligen kung på. Men med lite ärlig analys så tar jag på mig en del av skulden! Men allt berodde inte på dålig träning på korta liggtider (jag kör sällan spår som ligger mindre än 3-5 timmar och i appellen ligger det kanske 1 timme eller är det 1,5 tim?), eller för dålligt tränat med lång lina utan han hade även problem att *fästa* i början så hela första sträckan gick helt åt h-e omss – missade såklart den pinnen. Mycket strul i första vinkeln och sen halvdant fram till apport nr 2 som han tog, efter 2a apporten spårade han som han brukar och tog slutet. “Gick som en IPO-hund sista biten” tyckte ena domaren men vad hjälper det med den usla starten Betyget var nog rättvist mtp det dåliga utförandet!! Varken jag eller Jözta grät för det, vi tar nya tag till våren helt sonika. Som jag och mina allra bästa vän brukar säga när något sk*ter sig “det är ingen som dör”. Har man perspektivet liv eller död så är det inte mycket som man egentligen behöver gråta över. Och min vän vet verkligen hur det är att vara *nära* döden för det har hen fått erfara genom diverse misshandlar mm, så vad är en misslyckad hundtävling annat än just det i sammanhanget? Det är bara att ta nya tag och KÖRA igen, hur svårt kan det vara lixom

Till sist, lika bra nu som för 20 år sen:
//www.youtube-nocookie.com/embed/Ahhbt-Fy0Wg

Hur är detta möjligt & hur kan Lundsbergs styrelse få sitta kvar?

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lundsberg-skickar-hem-elever_8459058.svd

http://new.livestream.com/accounts/1019540/events/2013666/videos/28244902/player?autoPlay=true&height=360&mute=false&width=640Kollade ju på Bruks-SM i helgen via livestream. Man ser verkligen jättebra i det här mediet, mycket bättre än om man är på plats iom att det som *händer* ju blir mycket närmare lixom

Länkade filmen ovan topp 5 i skyddet efter lördagen. Först ut hunden som skadade sig. Tårarna flödar igen när jag ser reprisen. Det där är anledningen till att jag inte kör någon typ av skydd med mina hundar, skaderisken är alldeles för hög. Är det en hund på 10 år som skadar sig så där så räcker det för att jag ska låta bli. (Minns ju även schäfertiken för något år sen som fick bäras av planen). Hade det varit en människa så hade det blivit fastspänning på en bår direkt. Man hör ju hör tiken skriker till direkt när hon går i på modprovet så jag skulle varit livrädd för nack-/ ryggskador om det var min hund. Man ser ju oxå att hon förlorat sina bakben innan släppandet.

Vilka otroliga drifter det är i våra hundar, i synnerhet mallar tror jag är så även holländare till viss del, trots att hennes ben inte bär så fortsätter tiken sin bevakning av figuranten efter släppandet. Gråter så jag knappt får luft när jag ser det Redan vid dubbeln så landar ju den här tiken väldigt olyckligt med bakbenen åt olika håll. En hundkropp tål ju inte hur mycket som helst innan den säger ifrån, kompressionen på modprovet var nog droppen. Hoppas verkligen att hon inte får några bestående skador, även om det verkar föga troligt att det där inte ledde till några permanenta problem. Vore det min hund hade jag dagen bokat in en magnetröntgen från nos till svanstipp!

Tårarna flödar när jag ser alla andra duktiga ekipage oxå, i synnerhet Arko och Best med sina superförare. Vilka hundar och vilka tjejer!! Fina Best & Frida, deras 7:e SM i rad i skyddet – helt otroligt!! Och Arko & Towa, saknar ord över vad dom presterar. Att vinna SM i skydd 1 gång är en otrolig prestation att göra det 3 gånger i rad är ju makalöst

//www.youtube-nocookie.com/embed/E1S2tuR_Dig
Tillbax i gruvan igen då igår, känns väl sådär – jag hade gärna varit ledig några år till omss

Film ovan på Jöztas MH Tack snälla Linnéa som filmat!!